Arbetsmiljöns betydelse för kreativt tänkande och utveckling av kunskap
Fysisk miljöArbetsmiljöSocial miljöHuman kapitalStruktur kapitalKreativitetKunskapVärdeskapandeBaManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar. Hur interaktioner befrämjas på arbetsplatsen är en huvudaspekt som bör beaktas genom olika miljöföreteelser. Vad som avgör om arbetsplatsen bör tillämpa personliga kontor eller öppna landskap i detta avseende beror på specifika verksamhetsförutsättningar. Dock ser vi hur personliga utrymmen, en social och trygg mentalitet, samt operationell support är generella väsentligheter för ett befrämjande av kreativt tänkande och utveckling av kunskap.