I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Vi har gjort en kvantitativ studie som avser att kartlÀgga produktionsarbetares upplevelser av faktorer kan pÄverka hÀlsan. Dessa faktorer har vi delat in i fyra rubriker som genomsyrar hela uppsatsen, de Àr Delaktighet, Feedback, Arbetsmiljö och LÀrandet. Data samlades in genom att enkÀter som lÀmnades ut till 97 produktionsarbetare pÄ tvÄ olika företag. I resultatet belyses personalens Äsikter och upplevelser om feedback, delaktighet, arbetsmiljö och lÀrande och hur det pÄverkar dem i arbetet. Slutsatser som kan dras Àr att respondenterna i vÄr undersökning mÄr bra men de skulle fÄ Ànnu bÀttre hÀlsa om de kÀnde mer delaktighet och om de skulle fÄ feedback nÀr de gjort bra ifrÄn sig.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Tidigare teorier och studier pÄ omrÄdet motivation och talent management visar att det Àr mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmÄga skapar konkurrensfördelar pÄ den globala marknaden. För att behÄlla talangerna i organisationen Àr det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och dÀrmed minska talangernas intention att gÄ över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger Àr centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger frÄn lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjÀlp av kvalitativ tematisk analys.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer samt att kartlÀgga effekter kring friskvÄrdsinsatser pÄ arbetsplatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:I vilken grad utnyttjas friskvÄrdsförmÄner som erbjuds pÄ arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvÄrdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod anvÀnts. 100 enkÀter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle.DÄ en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig pÄ en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid dÀr har denna arena ett betydande inflytande pÄ individens hÀlsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö dÀr individen Àr en del av de dagliga systematiskt pÄgÄende processerna som pÄverkar hÀlsan. Att hitta friskfaktorer pÄ arbetsplatsen som pÄverkar hÀlsan i positiv riktning Àr sÄledes relevant i ett hÀlsofrÀmjande arbete.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse pÄ promotivt hÀlsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare pÄ tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden Àr Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang. I analysarbetet anvÀndes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hÀlsoarbetet och att mÀnniskor med ett starkt KASAM bÀttre tÄl pÄfrestningar i arbetslivet Àn de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsÀttningar till en hÀlsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.