Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

Dagens ledare har en avgörande roll i att frÀmja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgÄng, i och med omvÀrldens höga förÀndringstakt. Det kreativitetsfrÀmjande ledarskapet Àr Ànnu ett outforskat omrÄde och krÀver ytterligare forskning för att fÄ en utökad förstÄelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som Àr avgörande för att frÀmja kreativitet i förbÀttringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkÀt utformades utifrÄn den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Stress Àr ett begrepp som har ökat i anvÀndning den senaste tiden och Àr en allvarlig psykisk och fysisk Äkomma dÀr sjuksköterskor Àr den yrkesgrupp som drabbas mest av ohÀlsa pÄ arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande kÀnsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohÀlsa som kan resultera i Ängest och depression. Det pÄverkar sjuksköterskans prestationsförmÄga som drabbar organisationen negativt dÄ vÄrdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress pÄ arbetsplatsen relaterat till ohÀlsa. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

Arbetsmarknadens förÀndringar i form av högre arbetstakt, tillfÀlliga anstÀllningar och krav pÄ flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. LÄngvarig stress medför stora hÀlsorisker för individen. Eftersom mÄnga av dagens sjukskrivningar beror pÄ stressrelaterade sjukdomar, sÄsom depression och utmattning Àr det viktigt att studera metoder för stresshantering pÄ arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fÀltexperiment med 28 tjÀnstemÀn utfördes för att undersöka om en kortvarig massage pÄ arbetstid kunde inverka positivt pÄ den arbetsrelaterade stressen jÀmfört med en avslappningsövning och vanlig rast.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som hÄller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen pÄ att den utveckling som det moderna samhÀllet, och med det arbetet, genomgÄtt skapat en förskjutning av ansvar i mÄnga verksamheter dÀr den enskilda individen fÄtt ta mer och större ansvar. SamhÀllets utveckling har Àven givit att fler kundstyrda verksamheter skapats dÀr individen lÀtt hamnar i klÀm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anstÀllda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestÄende av temat Ansvar genom handling som genom bekrÀftelse blir behjÀlpligt i individens identitetsskapande pÄ arbetsplatsen baserat pÄ de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar pÄ arbetsplatsen..

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

VÄrt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik anvÀnds i undervisningen, samt att skapa en djupare förstÄelse för hur drama och dramapedagogik anvÀnds och upplevs av lÀrare. Intresset för dessa frÄgor vÀcktes under vÄr praktikperiod, dÄ vi ofta möttes av frÄgor och undran över vÄr utbildning inom kme. Vi har Àven varit nyfikna pÄ om lÀrare ser nÄgot samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lÀrandesituation. Metoden som vi har anvÀnt oss av för att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit kvalitativ genom intervjuer av Ätta lÀrare och faktasökning i litteraturen. Genom vÄra intervjuer upptÀckte vi att om drama anvÀnds sÄ Àr det vanligast förekommande som avslutningsprojekt pÄ ett tematiskt arbete i form av teater och Àven i vÀrderingsövningar.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.