Sök:

Sökresultat:

10440 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd - Sida 8 av 696

Stress och Coping: en vÀgledning för ledningen

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Hur pÄverkas relationen mellan krav-kontroll-stöd modellen och personligt initiativ av sjÀlvtillit samt hanteringsstrategier?

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Hur hanteras balansen mellan arbete och privatliv? : En kvalitativ studie pÄ personalchefers upplevelser

Arbetskraven pÄ kvinnor och mÀn Àr idag högre Àn tidigare och grÀnsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan pÄverka hÀlsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anstÀllda vara tillgÀngliga i en större grad, och arbetet gÄr att utföra pÄ fler stÀllen Àn pÄ sjÀlva arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohÀlsa pÄ grund av arbetet. Aktiva arbeten innebÀr de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell Àr de arbeten som sÀgs vara de "bÀsta" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohÀlsa. I den hÀr studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som gÄr inom de aktiva arbetena.

VÀlbefinnande och positiva kÀnslor i arbetslivet : En balansakt som krÀver samspel

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Studie- och yrkesvÀgledares upplevda yrkesroll vid arbete pÄ flera skolor The perceived professional role of career counselors working at several schools

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Ensam i mitten : En kvalitativ studie om stressupplevelsen hos mellanchefer i offentlig verksamhet

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt Àmne genom dess pÄverkan i dagens samhÀlle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstÄr i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bÀr pÄ en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anstÀllda. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka faktorer som pÄverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi anvÀnt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgÀnglighet samt stress som teoretiskt ram.

Socionomstudenters vÀlbefinnande : En studie om studenternas psykosociala vÀlbefinnande vid UmeÄ Universitet

SammanfattningStudien syftade till att kartlÀgga och beskriva hur det psykosociala vÀlbefinnandet sÄg ut bland socionomstudenterna vid UmeÄ universitet.  Tidigare forskning visar pÄ att nedsatt vÀlbefinnande Àr vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva vÀlbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut pÄ socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid UmeÄ universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har anvÀnts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) anvÀndes för att mÀta studenternas vÀlbefinnande.

Frigivning frÄn anstalt - En studie om intagnas och personals uppfattning om att förberedas för mötet med samhÀllet

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Koden versus SOX : En analys avseende intern kontroll i svenska börsbolag

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Jag Àr motsatsen till lugn, jag Àr mer uppjagad : En studie om gymnasieelevers upplevelser av stress

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

NÀr kunden inte ser... : en studie om kÀnsloarbete i kundmöten

Denna uppsats handlar om kÀnsloarbete, det vill sÀga nÀr man i sitt arbete tvingas visaupp andra kÀnslor Àn man i verkligheten kÀnner. KÀnsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare pÄ den forskningsom har gjorts pÄ Àmnet sedan dess.Vi har med hjÀlp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anstÀllda vid LÀnsförsÀkringar upplever och hanterar sina kÀnslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spÀnning i form av den sÄ kalladeinteraktionstriangeln som innebÀr att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mÄl och förvÀntningar pÄ servicemötet. BÄde organisation och kund stÀller kravpÄ hur den anstÀllda ska upptrÀda i servicemötet och vilka kÀnslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha pÄ vilka kÀnslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för kÀnsloregler.VÄr slutsats Àr att kÀnsloarbete förflyttar sig i en modell frÄn krav till kontroll.

Klass och hÀlsa : En kvantitativ studie om hur individens position pÄ arbetsmarknaden pÄverkar dennes sjukfrÄnvaro

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Krav pÄ kraven - Varför kravspecifikationer inte uppdateras och vad det kan ge för konsekvenser

Detta magisterarbete fokuserar pÄ kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen dÄ nya krav tillkommer. Detta Àr en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag dÀr undersökningen utfördes Àr ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. TillvÀgagÄngssÀttet i undersökningen har frÀmst varit intervjuer, men Àven studier av de dokument som finns i verksamheten.

Åtta karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rares upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktÀrsÀmneslÀrare, som ocksÄ Àr mentorer för en hel klass, det vill sÀga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen pÄ gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi Àr intresserade av hur dessa lÀrare upplever de sociala förhÄllandena pÄ arbetet i form av stöd, hur de hanterar bÄde förvÀntningar och krav frÄn elever, elevernas vÄrdnadshavare, kolleger och frÄn skolledningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av vad dessa lÀrare tycker om möjligheterna att pÄverka sitt arbete i organisationen. Vi anvÀnde en kvalitativ metod och intervjuade Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare, som Àven Àr klassmentorer, pÄ sina arbetsplatser. Vi kom i vÄr undersökning fram till att lÀrarna trivs bra pÄ sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det Àr ocksÄ gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mÀngd arbetsuppgifter och att detta upplevs pÄfrestande.

Att studera - ett intresse eller ett krav?

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt vad gÀller elevernas motivation. Metoden som anvÀndes var av en kvantitativ art dÀr mÀtinstrumentet var i form av en enkÀt. Undersökningen Àr en totalundersökning av alla elever pÄ en gymnasieskola som gÄr andra Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven pÄ dem som lÄga och de kÀnner Àven en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benÀmns vara lÄgt stressade.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->