Sök:

Sökresultat:

10440 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd - Sida 9 av 696

Chefers upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön - FörutsÀttningar för verksamhetsutveckling

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska hur chefer inom mÀnniskobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsÀttningar för verksamhetsutveckling utifrÄn informanternas upplevelser FrÄgestÀllningar Àr: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmÄga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhÄllandet till sina medarbetare och förutsÀttningar för verksamhetsutveckling? Resultatet pÄvisar att cheferna i vÄr undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utstrÀckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmÄga att förhÄlla sig till en mÀngd varierande förvÀntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgÄng till gediget stöd i arbetet, vilket underlÀttar vid uppkomna problematiska situationer.

FÄr vi be om största, möjliga, transparens : En kvantitativ innehÄllsanalys av styrelsernas rapporter om intern kontroll

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Paradoxen mellan kontroll och relation i ett franchisesystem

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

Övervakning, finansiella belöningar och effektiv kunskapsöverföring? : En fallstudie i social kontroll och dess inverkan pĂ„ kunskapsöverföring

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll frÄn huvudkontoret. Detta Àr en fallstudie pÄ ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, dÀr den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen Àr social kontroll som leder till en stark sammanhÄllning och öppenhet i kommunikationen samt lÄg förekomst av hierarkiska hinder. Studien Àr begrÀnsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan dÀrför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll Àr ett bra verktyg för en framgÄngsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Att erhÄlla medlemskap i en arbetsorganisation

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Banker som kreditbedömare - en statisk eller dynamisk process? : En studie av hur banker bedömer vilka smÄföretag som Àr kreditvÀrdiga och hur processen har pÄverkats av finanskrisen

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Hur upplever sjuksköterskor och undersköterskor krav, kontroll och stöd - gÄr det att predicera till olust inför arbetet?

Krav, kontroll och stöd Àr tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde pÄvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nÀmnda hÀlsofaktorerna samt bristande ÄterhÀmtning Àr enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers vÀlmÄende. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lÄgt socialt stöd och bristande ÄterhÀmtning predicerar kÀnslan av olust inför arbetet.

Risk Management - DÄ och nu : Studie av företags riskhantering efter finanskrisen 2007-2010

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella pÄverkan pÄ företagens finansiella riskhantering. LÀsaren ska ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering mÄhÀnda har förÀndrats.I denna studie har det framkommit att företag bÄde i Kalmar, Emmaboda och BorÄs inte i nÄgon större utstrÀckning pÄverkats av den finansiella krisen som rÄdde mellan 2007-2010. Det som har skett i tvÄ av företagen Àr en ökad intern kontroll och ökad krav vad gÀller kontroll av kontroller för att pÄ sÄ vis minimera risk för företagets intressenter. SÄledes har en viss pÄverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas instÀllning till finanskrisens 2007-2010 pÄverkan har varit att de inte har förÀndrat sitt dagliga arbete nÀmnvÀrt som följd av krisen..

HÀlsans gÄta : En studie av sambandet mellan arbetsvilkor, kön, sektor och hÀlsa

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hÀlsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sÀmre hÀlsa Àn personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett mÄnga förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vÄrden genomförts inom offentlig sektor. Vi anser dÀrför att det Àr pÄ tiden att se om och hur sambandet har förÀndrats. Denna studie ser Àven om andra faktorer, sÄ som personlighet samt krav och kontroll, pÄverkar sambandet mellan hÀlsa och sektor. Detta Àr en kvantitativ studie, dÀr LNU 2010 anvÀnds för att undersöka sambandet.

Stress : Samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

En studie om hur vÀl de större revisionsbyrÄerna uppfyller lagstiftarens krav pÄ en oberoende revision.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

Organisationsstruktur och styrsystem - en fallstudie av UMAS

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

Man har vÀl sunt förnuft: En kvalitativ studie om olydnad, balansen mellan kontroll och förtroende och vÀrderingarnas betydelse i en arbetspolicy.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Intern kontroll : ur ett revisionsperspektiv

En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Intern kontroll ? en jÀmförande studie mellan privata och offentliga företag.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->