Sök:

Sökresultat:

739 Uppsatser om Korta beslutsvägar - Sida 45 av 50

MÄSSLOGISTIK ? NYCKELN TILL ÖKAT RESURSUTNYTTJANDE I SVENSKA MÄSSANS PRODUKTIONSAVDELNING

Denna rapport grundar sig i Svenska MÀssans planer pÄ expansion och de krav pÄ effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska MÀssans unika förutsÀttningar vad gÀller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvÄras ytterligare av att lager och de hallar dÀr eventen genomförs pÄ ligger pÄ olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterÀra brist som finns kring den hÀr typen av logistik. I rapporten introduceras dÀrför ett nytt begrepp - MÀsslogistik.

FramgÄngsfaktorer för instruktioner : Utformning av instruktioner för ettstandardiserat arbetssÀtt inom Lean Production

Lean Production Àr ett sÀtt att möta efterfrÄgan som krÀver flexibilitet, korta ledtider och kundorderstyrning. Detta i sin tur bygger pÄ en rad olika arbetssÀtt som syftar till att jobba pÄ det för tillfÀllet bÀsta kÀnda sÀttet. För att uppnÄ detta har instruktioner en viktig funktion för att tydliggöra en standard som förbÀttrar kvalitet, effektivitet, sÀkerhet och ergonomi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur instruktioner ska utformas för att uppnÄ ett standardiserat arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.

Passagerarnas attityder till sÀkerhet och risker pÄ en finlandsfÀrja : -en fortsÀttningsstudie över attityder om sÀkerhet nÀr turisten fÀrdas pÄ vÀrldens vackraste motorvÀg, utan att ens hÄlla i ratten

Det finns vissa risker förenat med att vara resenÀr ombord pÄ en fÀrja. Att resa med ett passagerarfartyg har mer och mer utvecklats till en fritidsaktivitet dÀr sjÀlva resandet ofta Àr av underordnad betydelse. Tidigare forskning visar att cirka 13 procent av passagerarna inte tar till sig den allra viktigaste sÀkerhetsinformationen. Attityden bland passagerare verkar vara en nÄgot likgiltig instÀllning till sÀkerhetsinformation, trots tidigare olyckor. Syftet Àr att studera passagerarnas attityder till sÀkerhetsinformation ombord pÄ en nattfÀrja som trafikerar Sverige-Finland.

Laborationsmanualer för nÀtverksoperativsystem: Hur pÄverkar utformningen av uppgifterna elevernas förstÄelse och förmÄga att lösa dem?

Under mina fyra Är som gymnasielÀrare har jag hunnit gÄ mÄnga kurser i nÀtverksoperativsystemsanvÀndning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nÀtverksoperativsystem pÄ marknaden och innehÄllit bÄde förelÀsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, Àr att jag sÀllan kommit ihÄg det jag laborerat om. Eller rÀttare sagt, jag kommer ihÄg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. SÄ skulle nÄgon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter sÄ skulle jag troligen inte klara av det.

Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning: FörÀndras reningen över tid?

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Krymper barrmassaved vid lagring? : en fallstudie i SCA:s Tövasystem

Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet dĂ€r virket skulle lastas om frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g för vidare transport till sundsvallsindustrierna, det sĂ„ kallade Tövasystemet. Tövasystemet Ă€r uppbyggt av fyra inlandsterminaler belĂ€gna i Krokom, Hoting, BrĂ€cke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva vĂ€ster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna dĂ€r det mĂ€ts in av VMF och lossas med traktor. VirkesomsĂ€ttningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner mÂłfub.

Dubbeldokumentation inom vÄrden

Studien av dubbeldokumentation inom vÄrden Àr gjord inom LÀnssjukvÄrden Kronoberg (LSV) nÀrmare bestÀmt Kirurgkliniken pÄ Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen Àr beskriven efter vÄrdprocessen ?Grav fetma?. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vÄrdgivare Àr gjorda under remissbesöket pÄ kirurgmottagningen, enligt vÄrdkedjan ?Obesitaskirurgi? pÄ vÄrdavdelning och uppföljningen/Äterbesöket pÄ kirurgmottagningen ett par mÄnader efter operation.

Undersökning och utvÀrdering av materialtillförselmetoder
vid Scania Axlar

Den globala lastbilskoncernen Scania stÄr inför en spÀnnande framtid, inte minst dÄ marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör Àr att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för vÀsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i SödertÀlje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrÄn den logistiska trend som nu rÄder i industrin, nÀmligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner sÄ korta som möjligt för att minimera gÄngstrÀckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan pÄ ett mer yteffektivt sÀtt. Scania har dÀrför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de Àmnar anvÀnda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Citylogistik: En kommuns bidrag till en effektivare distributionstrafik

StÀder lockar fler och fler invÄnare frÄn landsbygden och smÄstÀder. Denna rÄdande urbaniseringstrend gör att stora stÀder vÀxer Ànnu mer och i takt med tillvÀxten ökar stÀdernas behov av godstransporter. Godstransporterna Àr nödvÀndiga för att hÄlla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan ocksÄ omhÀndertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar Àven problem i stÀderna. Stora, svÄrmanövrerade lastbilar som rör sig tÀtt inpÄ promenerande mÀnniskor i stadskÀrnan leder till en ökad olycksrisk.

Strösystem inom mjölkproduktion

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. MÄlet med denna uppsatts Àr att fÄ fram för- och nackdelar med nÄgra av de strösystem som finns pÄ marknaden, var olika strösystem lÀmpar sig bÀst och om det Àr skillnader i strö- och tidsÄtgÄng. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen Àr det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning Àr monotont och kan innebÀra hÀlsorisker. Dammet frÄn strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hÀlsorisker kan arbetet Àven orsaka risk för personskador dÄ arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pÄgÄtt under en lÀngre tid och idag finns ett flertal olika alternativ pÄ den svenska marknaden.

Feldiagnos av vÀxellÄdor med ljud- och vibrationsanalys

Volvo Powertrain i Köping tillverkar vÀxellÄdor till tunga fordon, som lastbilar och bussar. Varje tillverkad vÀxellÄda provkörs innan den levereras till kund, det vill sÀga till nÄgot av de bolag inom koncernen som slutmonterar vÀxellÄdan i fordonet.Provkörningen innehÄller ett antal olika automatiserade funktionstester, exempelvis test av oljetryck och test av mjukvaran i vÀxellÄdans styrbox. Förutom dessa genomförs Àven ett manuellt kvalitetstest. Den person som provkör vÀxellÄdan försöker höra eventuella missljud. Ett typiskt fel som upptÀcks pÄ detta sÀtt Àr ojÀmnheter pÄ kugghjulen, exempelvis att en av kuggarna har blivit skadad under tillverkningen.

Lokalisering av ytor för hantering av jord- och bergmaterial i Södertörn

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn dÀr det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmÀrksammas, men inga studier kring vilka platser som lÀmpar sig för ÀndamÄlet har tidigare genomförts utifrÄn svenska förhÄllanden.  För att ta reda pÄ vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie dÀr tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP dÀr det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lÀmpliga respektive olÀmpliga att anvÀnda för ÀndamÄlet.

Kapacitetsjakt pÄ Metso

Problemdiskussion: Dagens produktion Àr uppbyggd pÄ gamla förutsÀttningar och det ligger i företagets intresse att undersöka möjligheten att istÀllet anpassa produktionen till de krav och förutsÀttningar som rÄder idag. Metso Minerals vill konkurrera med korta leveranstider för att pÄ det sÀttet kunna erbjuda sina kunder högre tillgÀnglighet av produkter Àn vad konkurrenterna kan. Variationer i orderingÄng ska inte pÄverka förmÄgan att tillverka och leverera en produkt i tid. För att detta ska kunna uppfyllas Àr det viktigt att ta reda pÄ hur stor produktionskapacitet det faktiskt finns och hur stor del av denna som anvÀnds idag. Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att bygga en analysmodell för styrning och uppföljning av ett produktionssystem.

Livscykelperspektiv i byggprocessen: en undersökning av
dagens anvÀndning

Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.

Vindkraftsfundament: Analys av produktionen med utgÄngspunkt frÄn lean

Investeringarna i förnyelsebara energikÀllor har ökat mycket i Sverige under de senaste Ären i takt med att frÄgor om miljö och hÄllbar utveckling fÄtt ett allt större fokus i samhÀllet. En energikÀlla som det görs stora investeringar inom i dagslÀget Àr vindkraft och det kommer sannolikt att öka Ànnu mer dÄ man bedömer att elproduktionen frÄn vindkraft kommer att öka till 12 TWh per Är frÄn dagens nivÄ pÄ 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen dÄ man ska bygga fundament, vÀgar, kranplatser och lÀgga elkablar till vindkraftverken. PÄ denna marknad verkar bÄde de rikstÀckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns dÀrmed ett stort intresse frÄn byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->