Livscykelperspektiv i byggprocessen
en undersökning av
dagens användning
Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar även till att undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås. I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al. Dagens energipris är dessutom högt och visar inte några tendenser till att sjunka. Fram till 2030 uppskattas efterfrågan på energi i världen att öka med 1,7% årligen. Detta tillsammans med att energianvändningen i dagens flerbostadshus har närmat sig samma nivåer som för 40 år sedan, borde då detta leda till ett mer hållbart och långsiktigt tänkande. Ekonomiska verktyg som tar hänsyn till en byggnads livslängd har funnits under lång tid under olika benämningar. Livscykelkostnad (LCC) som går under samlingsnamnet livscykelekonomi (LCE) har funnits länge och härstammar från den amerikanska försvarsmakten på 1950-talet, där de ville veta vilka kostnader ett projekt för med sig under dess livstid. Dagens användning av LCC och LCP (livscykelvinst) är begränsad, men den förekommer på vissa håll under andra benämningar. Huvudsyftet med LCC är att estimera och optimera en investerings totalkostnad med bibehållen eller bättre prestanda gällande säkerhet, underhåll och tillförlitlighet. Med totalkostnad menas kostnaden för att uppföra och förvalta en byggnad under dess livslängd. LCP kan likställas med en investeringsvinst som utgör summan av differensen mellan kostnader och intäkter för investeringens livslängd. Till skillnad från LCC är det intäkten som är det centrala där lönsamheten för investeringen ska optimeras. Av de åtta personer som intervjuades var det fem personer som kände till livscykelekonomiska begrepp. Av dessa fem personer var det endast två stycken som använde det löpande i sitt arbete. De som har tillämpat detta har använt sig av LCC och har en positiv inställning till detta verktyg. Ett flertal av intervjupersonerna använder LCC utan att veta om det då de till-lämpar nuvärdesberäkningar vilket LCC-modellen bygger på. Dock gav intervjuerna uppfattningen att detta användes mer i ett tidigare skede och inte tillämpas direkt på olika byggnadsdelar och i samband med upphandling. När det gäller användningen av LCE i upphandlingsskedet ställer de flesta av intervjupersoner-na sig positiva till, men de påpekar även att det finns hinder som korta ekonomiska perspektiv. Ur entreprenörens synvinkel finns risken att det saknas resurser för att utföra LCC samt att det inte är lönsamt. För att kunna uppnå en framtida ökad användning av LCE bör det bland annat ske en kompetensutveckling inom byggbranschen. En annan sak som kan öka användningen av LCE är att förändra de ekonomiska perspektiven, vilket ger mer utrymme för mer långsiktigta investeringar. Energideklarationens som infördes den 4/1 2006 har en väldigt liten inverkan på det långsiktiga tänkandet. Detta eftersom energiuppföljning redan görs och vetskapen om dess effekter redan finns. Dock upplevs syftet och tanken med deklarationen som något positivt.