På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden.

Före 1996 var den svenska elmarknaden reglerad. För konsumenterna innebar regleringen att elenergin skulle upphandlas från eldistributören på bostadsorten. Elföretagen hade på detta sätt ensamrätt på ett visst område och konsumenterna hade ingen möjlighet att påverka elpriset. Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition från regeringen där målen med avregleringen presenterades.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushållsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushåll samarbetar för att öka värdet för den gemensamma slutkunden ? storhushållet. METOD: Studien är av kvalitativ karaktär och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushållsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgår vi från teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsätt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: Vårt resultat kan kopplas till några konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrågas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen är stor.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Syfte & forskningsfråga:Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet ?fast fashion? genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan på modebranschen. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med uppsatsens syfte i åtanke och frågan blev följande: Vad är karaktäristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet ?fast fashion? för marknadens utveckling?Metod:Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi önskade att få en djupare förståelse kring det valda forskningsämnet. Vidare kom uppsatsen att få en abduktiv karaktär då vi haft ett växelspel mellan vald teori och empiri.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde?Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna.Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.