FONDRÅDGIVNING
En studie av mötet mellan beräkningar och verklighet
Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden. Slutligen skapades även en förståelse för effekterna av ansvarsfördelningen mellan kund och rådgivare. Denna förståelse realiserades genom fyra kvalitativa djupintervjuer på tre rådgivare från banker samt en VD från ett företag som inriktade sig på diskretionär förvaltning. De teorier som lade grunden för intervjufrågorna var lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, Markowitz portföljvalsteori, diversifiering, risker, avkastning och kommunikation. Vad detta resulterade i var att strategierna skapades i en organisationsmässig trestegsprocess för den konsultativa rådgivningen samt en tvåstegsprocess för den diskretionära rådgivningen. Ett optimivillkor för dessa strategier skapades utifrån de tre teoretiska byggstenarna kunskap, resurser och kommunikation. Slutligen upptäcktes en brist i den konsultativa rådgivningen eftersom avgifterna togs ut enbart från fonden istället för att även inkludera rådgivningstjänsten. Detta kunde skapa incitament till intressekonflikt vid upprätthållandet av en kontinuerligt optimal fondportfölj för kunden, ur ett kortsiktigt perspektiv.