Syftet med denna uppsats Àr att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundlÀggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa Àmnet shoppingturism frÄn konsumentens synvinkel. Den primÀra metoden utgjordes av tvÄ kvantitativa enkÀter med shoppingturister samt observationer. För att fÄ ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och GekÄs besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig nÀring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

Risken att en obehörig part kan komma över och anvÀnda en enskild konsuments identitets-handlingar Àr stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och nÀr dess iden-titet anvÀnds Àr liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrÀgerier pÄ internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten fÄr ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet.MÄlsÀttningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhÄllningssÀtt för identitets-hantering pÄ internet till förmÄn för konsumenterna, och pÄ sÄ vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer.Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsÀttningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar fÄr anvÀndas pÄ internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om hÀndelser som uppstÄtt kopplat till en specifik identitet. Genom en anvÀndarportal skulle konsumen-ten kunna administrera sina filter för olika e-tjÀnster och webbutiker samt fÄ en överblick över specifika hÀndelser som intrÀffat.En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundlÀggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om hÀndelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestÄ av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt tvÄ modeller motsvarande en webbutik och en betalningsvÀxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API.Lösningen utvÀrderades baserat pÄ det uppnÄdda resultatet frÄn intervjuer med experter inom problemomrÄdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Teknisk komplicerade produkter sÄsom datorer, digitalkameror och mobiltelefoner har blivit en del av vardagen, vilket Àven har breddat gruppen av konsumenter. Detta betyder att tillverkare och försÀljare har en större marknad att rikta sig till och att man mÄste anpassa och Àndra sina vanor för hur man presenterar produkterna. MÄnga av de nya konsumenterna Àr inte intresserade av teknisk information utan Àr mer intresserade av funktionen hos produkterna. Studien undersöker kvalitet och kvantitet av information och försöker utreda hur graden av informationsöverlastning pÄverkas nÀr dessa förÀndras. Genom att förÀndra antalet attribut och mÀngden komplicerad information mÀts urvalskvalitet och urvalseffektivitet samt subjektiva gensvar hos försökspersonerna.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Konverteringsoptimering handlar inte bara om can do-faktorn, att göra det möjligt för besökaren pÄ en webbsajt att göra det som Àgaren avsett att den ska göra. MÄnga gÄnger handlar det om will do, att övertyga besökaren till handling och still do, att förhoppningsvis bygga upp ett förtroende hos besökaren som fÄr den att vilja ÄtervÀnda till sajten fortsÀttningsvis. NÀr man arbetar med konverteringsoptimering Àr det vanligt att kombinera kvalitativa metoder med kvantitativa metoder eftersom varje metod för sig inte ger en fullstÀndig förstÄelse för vad majoriteten av ens besökare gör. Det hÀr arbetet har dominerats av kvalitativa undersökningsmetoder och en omfattande litteraturstudie. Intervjuer med konverteringsexperter har genomförts för att undersöka hur arbetet med konverteringsoptimering kan gÄ till.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Bank- och butiksrÄn ökade betydligt under 2008 och bankerna vill dÀrför minska kontanthanteringen. Utöver rÄnrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader sÄvÀl pÄverkar de miljön negativt.Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhÀllet (sÄ som handeln och konsumenter) Àven vill minska den?Uppsatsens syfte Àr att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrÄn projektet "Tryggare Kalmar" samt stÀlla dessa argument mot handelns och konsumentens argument för anvÀndning av olika betalningsalternativ.Problematiken innebÀr ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill Àven minska haneringen men anser det vara omöjligt sÄsom nulÀget ser ut och hÀr hÄller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förÀndringen?.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

Med tanke pÄ att köpcentrumen allt mer har expanderat under de senaste 15-20 Ären har mÄnga stadskÀrnor blivit lidande av denna explosionsartade tillvÀxt. Denna uppsats handlar om hur stadskÀrnan kan hÀvda sig mot köpcentrum och förstÄelse för vad som avgör konsumenternas val av handelsplats. Uppsatsens teoretiska referensram byggdes upp kring teorier om konsumenttillfredsstÀllelse och modeller. För att fÄ djupare förstÄelse pÄ vad som pÄverkar konsumenten har vi gjort undersökningar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har Àven intervjuat centrumledare för att kunna jÀmföra huruvida konsumenten tillfreds pÄ de sÀtt som centrumledarna strÀvar efter eller inte.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.