AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.

Vi har i detta utvecklingsarbete studerat eventuella förÀndringar i motivationen för skolarbetet i en klass vid en folkhögskola. Tanken var att den inre motivationen för studierna skulle kunna ökas genom att lyfta upp frÄgor som berör kunskapens mening och nytta. Vi anvÀnde oss av skriftliga reflektionsövningar i klassen för att eleverna skulle fÄ möjlighet att uttrycka sina tankar och synpunkter kring dessa frÄgor. De individuella reflektionerna diskuterades sedan i helklass. För att undersöka eventuella förÀndringar i motivation och engagemang för skolarbetet anvÀnde vi oss av attitydundersökningar, observationer i klassrummet samt genomförde en utvÀrdering i form av enskilda intervjuer med eleverna.

Det talas mycket om lÀrande och det talas om att skolan ska bli en lÀrande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lÀrande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lÀrande genom att Ästadkomma didaktiska möten dÀr lÀrarna fÄr tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vÄrt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De hÀr faktorerna Àr betydelsefulla nÀr det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbÀttringar i verksamheten. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsÀttningar att anvÀnda den egna verksamheten som utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska Àga rum krÀvs förutsÀttningar i form av tid för möten med andra..

Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

VÄrt syfte med examensarbetet var att ta reda pÄ om elever i en sjÀtteklass i dagens skola fÄr en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och dÀrmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass pÄ mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lÀt alla deltagande elever svara pÄ en enkel enkÀt efter varje undervisningstillfÀlle. I vÄra dagliga observationer anvÀnde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lÀrandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lÀrare som berörts av arbetet.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens mÄlgrupp Àr elever pÄ grundskolans senare Är och intentionen med bloggen Àr att den ska stimulera ett intresse av historia sÄvÀl som ett historiemedvetande hos dess lÀsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkÀtundersökning kring mÄlgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet Àr en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Syftet med vÄrt arbete var att genom gruppstÀrkande övningar som metod vÀgleda ungdomar till insikt gÀllande etiskt förhÄllningssÀtt. Vi har genomfört vÄrt utvecklingsarbete i en gymnasieklass, för att genom gruppstÀrkande övningar som metod vÀgleda ungdomar till insikt gÀllande etiskt förhÄllningssÀtt, genom att medvetandegöra deras mÀnniskosyn. Vi trÀffade klassen vid 9 tillfÀllen under en 5 veckors period, dÄ vi mestadels arbetade med gruppstÀrkande övningar, observationer samt diskussioner. Resultatet vi erhöll tydde pÄ att eleverna Àndrat sina vÀrderingar om mÀnniskan Ät det positiva hÄllet. Denna utveckling anser vi tyder pÄ att eleverna i större omfattning börjat reflektera över sina etiska vÀrderingar gÀllande mÀnniskan.

Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas sÀkerhet i att tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en Ärskurs fem dÀr klasslÀraren pÄ min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie pÄ. De utvalda leverna intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer pÄ de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara pÄ frÄgor i en personlig loggbok.

The Swedish government corporation FörsÀkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt frÄn en undersökning som jag gjorde pÄ en grundskola för de tidigare skolÄren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete dÀr vÀrdegrunden och samverkan med förÀldrar stod i fokus, för att vÀnda en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i Ärskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fÄnga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegÄngarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha förÀldrarna med sig i vÀrdegrundsarbetet.

VÄr avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de lÀromedel som finns i skolan idag. Storyline Àr en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att fÄ insikt i hur erfarna lÀrare i Storyline ser pÄ detta arbetssÀtt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkÀter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belÀgg mynnat ut i ?This is it?.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.