Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem med risk för följdsjukdomar och kan ses som ett stigmatiserat tillstĂ„nd vilket gör omrĂ„det oerhört kĂ€nsligt att samtala om. Syftet: Ă€r att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma bland barn och ungdomar i skolhĂ€lsovĂ„rden. Metod: Individuella intervjuer genomfördes utifrĂ„n en semistruktuerad intervjuguide med totalt nio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier samt Ă„tta underkategorier.

Normativa studier om ledarskap Àr begrÀnsade nÀr det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig pÄ vad sjÀlva utövandet av ledarskap kan bestÄ utav. I studien deltar tvÄ kommunchefer som studeras pÄ nÀra hÄll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras tvÄ idealtyper, praktikern och visionÀren, som ett sÀtt att förstÄ utövandet av ledarskap. Praktikern Àgnar sig Ät konkret problemlösning medan visionÀren Àgnar sig Ät utvecklingsarbete.

Syftet var att studera hur medvetet arbete med höglÀsning, lÀslogg och boksamtal pÄverkar elevers lÀsvanor och instÀllning till lÀsning. UtgÄngspunkten för vÄr rapport var att barn idag lÀser allt mindre och att boken fÄtt fler konkurrenter. Vi utförde vÄr undersökning i LuleÄ kommun hösten 2003 under en sju veckor lÄng period. Eleverna gick i Är fem och var femton till antalet. Genom enkÀtundersökningar och allmÀnna klassrumsobservationer har vi kartlagt att elevernas lÀsvanor och instÀllning till lÀsning Àr oförÀndrade, men med god vilja kan vi anta att en elev efter vÄrt utvecklingsarbete gÄtt frÄn att lÀsa mindre Àn trettio minuter per gÄng till att nu lÀsa Ätminstone trettio minuter.

The Swedish government corporation FörsÀkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbÀttras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes i en Är sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under vÄra sju praktikveckor (undantag frÄn den första praktikveckan) införde vi massage byggd pÄ riktiga massagegrepp, en till tvÄ gÄnger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfÀlle. Vi kom fram till vÄrt resultat genom att lÄta eleverna svara pÄ tvÄ enkÀter ? en i början och en i slutet av praktiken.

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

HÀlsosam planering och hÀlsokonsekvensbeskrivning Àr tvÄ arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmÀrksammats inom folkhÀlsopolitiken. SkÄne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en vÀlarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhÀlsomÄlen. Ett projekt pÄgÄr nu med att undersöka hur hÀlsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser pÄ kommunal- och regionalnivÄ. Metoden har svÄrigheter i form av otillrÀckliga kunskaper och bristfÀlliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hÀlsokonsekvensbeskrivning faller pÄ grund av det.

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Vi tycker det Àr viktigt med ungdomar som Àr etiskt medvetna. Jenny Gren (2001) sÀger att utifrÄn vÄra vÀrderingar sker vÄra handlingar och kunskap hjÀlper oss att lösa etiska dilemman. Stig Roland Rask (2000b) menar att Internet utmanar vÄra etiska vÀrderingar samtidigt som det Àr ett utmÀrkt redskap i den etiska debatten. Mot denna bakgrund har vi genomfört vÄrt utvecklingsarbete i tvÄ niondeklasser under 6 lektioner. Vi har undersökt om det gÄr att utveckla elevernas förmÄga att göra medvetna etiska stÀllningstaganden samt pÄ vilket sÀtt deras instÀllning till information pÄ Internet pÄverkas genom arbete med Internets fakta- och Äsiktsutbud.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett undervisningsmaterial som genom ett varierat arbetssÀtt och med ett helhetsperspektiv pÄ avfallshantering som system ge elever möjlighet att utveckla ett intresse och fÄ en förstÄelse för avfallshanteringens process och avfallshantering i sin nÀrmiljö. Undervisningsmaterialet bestÄr av en lÀrarhandledning och en arbetsbok som riktar sig till elever och lÀrare i förskoleklass till Ärskurs 3. Arbetsboken Àr uppbyggd i sex avsnitt dÀr varje avsnitt innehÄller en sagodel, en diskussionsdel, undersöka och laborationsdel, en faktadel, en pysseldel. I lÀrarhandledningen beskrevs det hur lÀrare kan arbeta med arbetsboken. Undervisningsmaterialet utvÀrderades av tre lÀrare och en förskollÀrare.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.