I vÄrt samhÀlle finns det en mycket större mÀngd information Àn vad vi har möjlighet att ta till oss. FrÄgan Àr hur mÀnniskor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sÀtt kan vara att lÄta anvÀndare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh pÄverka utformningen. Hypotesen för det hÀr arbetet var att mÀnniskor som fÄr vara med i ett utvecklingsarbete fÄr en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer dÄ Àven motivationen att ta till sig informationen att öka.

SammanfattningBrister i Àldres lÀkemedelsanvÀndning Àr ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör Àldre och lÀkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hÀlsocentraler och vÄrdcentraler inom GÀvleborgs lÀn arbetar med uppföljning av Àldres lÀkemedelsanvÀndning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det Àr 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna Àr vÄrdenhetschefer pÄ hÀlsocentraler och vÄrdcentraler i GÀvleborgs lÀn. Resultatet redovisas i löpande text utifrÄn deltagarnas svar pÄ intervjufrÄgorna.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka se om anvÀndandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lÀra sig engelska. Undersökningsgruppen var Äldersintegrerad Är 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter som undersökningsmetod eftersom vi ville fÄ ett brett underlag till vÄr analys av resultatet. Genom enkÀterna ville vi fÄ reda pÄ elevernas instÀllning och motivation till det engelska sprÄket.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction.The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field.In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process..

I vÄrt samhÀlle anvÀnder sig mÀnniskor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn Àr fÀrger det mest tillgÀngliga sÀttet att bÄde att visa sitt eget kön med och lÀttare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vÄr studie var att vÀcka tankar hos barnen om att de inte behöver begrÀnsas utifrÄn det socialt konstruerade könet, genus, nÀr det gÀller fÀrger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och anvÀnda fÀrger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhÄllande till vissa fÀrger.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att ta reda pÄ huruvida vi kan öka lÀslusten och lÀsförstÄelsen hos eleverna i Är 6 och tvÄ Är 7 med hjÀlp av den schemalagda lÀsningen, 100 minuter i veckan, som sker i lÀrarledda, genomtÀnkta grupperingar i vÄrt lÀsprojekt. Vi frÄgade oss om planerad, strukturerad och intensiv lÀsning ger ökad lÀslust och lÀsförstÄelse i Är 6 och tvÄ Är 7. Om vi genom lÀsprojektet nÄr de elever som har svag lÀsförstÄelse i undersökningsgruppen? För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvantitativa metoder genom att lÄta eleverna göra lÀsförstÄelsetest, samt svara pÄ en enkÀt före och efter genomförandet av lÀsprojektet. Resultatet visar att lÀsförstÄelsen generellt sett har ökat för de elever som deltagit i lÀsprojektet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att se om en matematiklÄda kan skapa intresse för matematik hos de smÄ barnen pÄ förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhÄllningssÀtt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgÄ frÄn barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklÄda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan dÀr barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som Àr mellan tvÄ och tre Är för att se hur de mottog min matematiklÄda.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning pÄ gruppstÀrkande övningar kan stÀrka gruppgemenskapen sÄ att fler elever kÀnner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstÀrkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper pÄ skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. MÄnga av övningarna hÀmtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid tvÄ till tre tillfÀllen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktÀr.

Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram och fÄ en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvÄrigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jÀmförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har anvÀnt oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor, likt intervjufrÄgor. Undersökningen Àr kopplad till vÄra arbetsplatser, dÄ vi hoppas att vÄr forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom vÄra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter Àn skillnader i sÀttet att bemöta barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgÄ ifrÄn varje barns förutsÀttningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities.I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool.  The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children?s lives.