Sökresultat:
1053 Uppsatser om Konstćkning - Sida 56 av 71
KÀttingen i Ljusne : gestaltningsförslag som sammanlÀnkar historien med framtiden och samtidigt frÀmjar spontana förÀndringar
Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar?
Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops.
Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.
En jÀmförelse mellan nationella provens skriftliga delprov i svenska och engelska. : Det Àr lika svÄrt att bedöma förmÄgan att skriva uppsats som att bedöma konst.
En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte Àr likvÀrdig och att bedömning av sprÄkÀmnena har lÀgst likvÀrdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lÀra av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr uppsats att jÀmföra upplÀgget pÄ de nationella kursprovens skriftliga del i Àmnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns nÄgra skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lÀrare gÀllande deras uppfattning kring skillnader mellan Àmnenas nationella uppsatsdel. VÄr teoretiska bakgrund visar att det Àr problematiskt att bedöma performativa prov och dÀrför viktigt att ha tydliga kriterier att utgÄ frÄn samt att arbeta med sambedömning för att öka likvÀrdigheten.
Vilka vÀljer vad och varför? : En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet
I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.
Sju sorters ensamhet
Jag vill berĂ€tta och jag vĂ€ljer att göra det med stygn, tygoch fĂ€rg. I sviten Sju sorters ensamhet Ă€r det tyst ochtomt, mĂ€nniskorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tĂ€nker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gĂ„ till och en familjsom möter dem nĂ€r de kommer hem. ĂndĂ„ infinner siginte den dĂ€r lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det Ă€r nĂ„got som fattas.NĂ„got Ă€r snett i samhĂ€llet idag och det bekymrar mig.Jag tror att det dĂ€rför jag Ă„terkommer till grĂ„zonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att pĂ„ sĂ„ sĂ€ttkanske kunna förĂ€ndra, om Ă€n bara lite, eller i alla fallförstĂ„ varför det Ă€r som det Ă€r.Med hjĂ€lp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen Ă€r jagvill sĂ€ga.
?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien
Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.
HÄll i hatten! : Hattfo?retaget Tonaks mo?jligheter att sta?rka sitt varuma?rke pa? en mogen marknad
Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.
Uppsala-HemisfÀren
UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.  Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.
Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt
Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.
Hur en tunn vÀv kan skapa mening i en outsÀglig tomhet
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrĂ„n en upplevelse av den amerikanska konstnĂ€ren Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, nĂ€r det uppfördes pĂ„ Whitney Museum 2013. Ă
tta recensioner bildar underlag för undersökningen dÀr de partier som pÄ nÄgot sÀtt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för nÀrlÀsning. Metoden som anvÀnts för textselektion utgÄr frÄn Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjÀrn mot Ludwig Wittgensteins begrepp sprÄkspel och duckrabbit, (aspektvÀxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar pÄ att mening har skapats av verket genom att det framtrÀder, det förvandlar sig till en hÀndelse, nÄgot som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye frÄn 1954.
Dialekter Àr charmiga : Hagforselevers syn pÄ sin egen och andras dialekter- en enkÀtstudie
Efter andra vÀrldskriget var optimismen i Sverige pÄ topp. Landet var skonat frÄn förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhÀllets alla skikt och detta mÀrktest tydligt pÄ Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anstÀllda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer dÀr verkstadens arbete analyserats och standardiserats.
Synliga och Dolda rum i skolmiljön : Högstadieelevers skolliv med hÀlsan i fokus
Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.
PATIENTERS UPPLEVELSE AV MEDICINSK YOGA SOM EN ARBETSTERAPEUTISK INTERVENTION
Bakgrund
Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.
Huset : ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Huset: ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.
Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.
Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.
Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.