Kättingen i Ljusne
gestaltningsförslag som sammanlänkar historien med framtiden och samtidigt främjar spontana förändringar
Examensarbetets syfte är att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. Frågeställningen är: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen långsiktigt sammanhållen och samtidigt främja för spontana förändringar?
Detta har undersökts genom en gestaltning av området Kättingen i Ljusne i Hälsingland. Det är en plats som är präglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu används av konstföreningen Konstkraft för att vända den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som är stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hålla spontana workshops.
Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden. I den historiska studien presenteras två olika inriktningar som format platsen starkt. Den ena är kättingproduktionen som pågick i sammanlagt 115 år. Kättingen används i det här arbetet som koncept och löser med sin sammanlänkande formmässiga idé de problem som finns på platsen idag. Konceptet knyter an gestaltningen till historien.
Konceptet kätting implementeras i förslaget på tre nivåer i form av objektskedjor, utvecklingsområden och etappindelningar. På så sätt uppfylls syftet att göra platsen långsiktigt sammanhållen samt att främja för spontana förändringar.
Med detta examensarbete vill jag undersöka hur landskapsarkitekter och andra gestaltande och planerande yrkesgrupper kan förhålla sig till tid. Det är min förhoppning att det ska råda bot på den ångest jag har upplevt vid ritbordet när man ska skapa något hållbart som inte bryter kontinuiteten med historien. Mitt förslag för Kättingen i Ljusne är ett exempel på hur gestaltningen blir djupare och mer mångbottnad när fler tidsaspekter integreras i arbetet.