Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad Konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

De senaste åren har tekniken gått fort fram och det är svårt att konkurrera i teknologi och maskiner, på grund av att tekniken numera är mer lättillgänglig. Det är därför viktigt för företagen att satsa på rätt kompetens på rätt plats. Vid utbildning av personal, så att rätt avdelning får rätt kompetens, kan man använda sig av strategisk human resource management. De anställda får då kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krävs.Syftet med denna rapport är att belysa kunskap som en resurs, dess Konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara på. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan använda sig av, så att de anställda förstår företagets mål och använder sin kunskap för att nå dem.

Inköp har fått en allt större betydelse eftersom att inköp både har strategisk betydelse och mycket pengar (50-75 procent av omsättningen) går åt till inköp av material eller komponenter i tillverkande företag. Den strategiska betydelsen kommer från att de inköpta delarna kommer att vara en del av slutprodukten och om inte dessa delar uppnår köparföretagets standard kommer inte heller slutprodukten kunna prestera efter denna standard alltså kan leverantörer även ses som en källa till Konkurrenskraft. Det finns även stor potential till besparingar på denna post eftersom att stor del av omsättningen går åt på inköp. Hur ett företag ska göra sina inköp råder det delade meningar om, Porter (1980) menar att företag bör använda sig av flera leverantörer för att ständigt utsätta dessa leverantörer för konkurrens och företaget kan på så sätt vara säker på att det är ett Konkurrenskraftigt erbjudande de får. Deming (1986) däremot menar att företag borde kolla på den totala kostnaden för ett inköp och därmed minimera antalet leverantörer för att få ner kostnaderna kring själva inköpet.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på Konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på Konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin Konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.  Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Globalt sett är Sverige ett föregångsland inom informationsteknologi. Såväl nationell som internationell statistik visar på växande bredbandstillgång och alltmer frekvent användning av tjänster på Internet. Sådana siffror utgår emellertid ofta från ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlägger faktisk tillgång till bredband i Sverige, samt utvärderar dess implikationer för fortsatt utveckling av Internetanvändningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trådbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trådlösa tekniker, så kallat mobilt bredband.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin Konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen.Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden.Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning.Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer.

Balfour Beatty Rail AB har kompetens för genomförandet av uppdrag inom samtliga teknikområden för järnvägsinfrastruktur och är i dagsläget en av de större aktörerna på den svenska järnvägsentreprenadmarknaden. Rådande konkurrenssituation kräver en kontinuerlig utveckling av verksamhetens processer för att bibehålla dess Konkurrenskraft. Vid genomförandet av arbeten i Trafikverkets anläggningar finns restriktioner som innebär att järnvägsspecifikt material skall användas. I dagsläget finns endast en leverantör av detta material, Trafikverket Materialservice, vilket medför i en konkurrenssituation att det är direkt avgörande hur effektivt ett projekt kan genomföras. I en kontaktledningsanläggning ingår ett hundratal olika komponenter.

På senare år har en ökad förståelse för klimatförändringar och det industriella samhälletspåverkan på miljön lett till en ökad efterfrågan och behov av miljövänlig teknologi. Om detpostmoderna samhället skall kunna fortsätta utvecklas måste det anpassas efter naturensförutsättningar och aktivt motverka de utsläpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen påjorden.I svallvågorna från detta hot ser vi just nu en växande marknad för miljöteknik, både i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lång tradition av att utveckla hållbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hållbar energiproduktion eller minimera giftiga utsläpp från sopförbränningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag är små till medelstora (SME) med storpotential att bli växa och bli framgångsrika aktörer på den globala marknaden. För att nå denglobala marknaden finns ett antar hinder som måste övervinnas. Dessa hinder är oftakorelaterade med SME-företags begränsningar i kapital och resurser.

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt Konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets Konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).

De senaste åren har varit en turbulent tid inom mejeribranschen. På kort tid har många förändringar skett, både internt inom mejeriföretagen och i deras omgivning. Flera fusioner har skett, nya samarbeten har ingåtts, nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden. Mycket tyder på att även framtiden kommer att medföra många förändringar. Detta examensarbete avser att kartlägga hur den svenska mejeribranschen kommer att utvecklas fram till 2010. Studien har gjorts genom att identifiera de viktigaste trenderna och drivkrafterna för förändring. Med så kallad delfiteknik har de olika drivkrafterna granskats av tretton sakkunniga, huvudsakligen forskare i ämnet och personer, som är verksamma inom mejeribranschen.

På senare år har en ökad förståelse för klimatförändringar och det industriella samhälletspåverkan på miljön lett till en ökad efterfrågan och behov av miljövänlig teknologi. Om detpostmoderna samhället skall kunna fortsätta utvecklas måste det anpassas efter naturensförutsättningar och aktivt motverka de utsläpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen påjorden.I svallvågorna från detta hot ser vi just nu en växande marknad för miljöteknik, både i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lång tradition av att utveckla hållbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hållbar energiproduktion eller minimera giftiga utsläpp från sopförbränningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag är små till medelstora (SME) med storpotential att bli växa och bli framgångsrika aktörer på den globala marknaden. För att nå denglobala marknaden finns ett antar hinder som måste övervinnas. Dessa hinder är oftakorelaterade med SME-företags begränsningar i kapital och resurser.