I en allt starkare och pÄtagligare konkurrens Àr det viktigt för organisationer att fÄ tillgÄng till vÀsentlig och korrekt information. SÄledes ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta vÀl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvÀrldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att se i vilken utstrÀckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vÄr teoretiska syntes för en vÀl fungerande omvÀrldsbevakningsfunktion.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Uppsatsen behandlar den kommunala sjÀlvstyrelsen och dess pÄverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle pÄverkas pÄ ett negativt sÀtt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i Àmnet. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala sjÀlvstyrelsen har pÄverkats av EU-medlemskapet och pÄ vilket sÀtt denna pÄverkan har skett.Uppsatsen tillÀmpar teorier om policyprocesser, och dÄ frÀmst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och nÀringsliv samarbetar mer, bÄde vad gÀller EU-projekt men Àven i andra frÄgor.

De senaste Ärtiondena har det blivit vÀldigt viktigt för butikerna att pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgÀngliga. I form av bÀttre sortiment, priser, men framförallt bÀttre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för kunden. Det Àr alltsÄ kundens höga efterfrÄgan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomÄlshantering.KlagomÄlshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och pÄ detta sÀtt skapa en relation till kunden. Med detta menas den totala process kunden gÄr igenom.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och krĂ€ver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas fĂ„ tillgĂ„ng till extern finansiering Ă€r transparens angĂ„ende innovationsverksamheten i Ă„rsredovisningen av stor betydelse. PĂ„ grund av hög konkurrens pĂ„ marknaden uppstĂ„r dilemmat att hitta rĂ€tt balans mellan transparens och sekretess i Ă„rsredovisningen. Företaget behöver uppnĂ„ transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att fĂ„ tillgĂ„ng till externt kapital, men samtidigt kan detta ocksĂ„ utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Årsredovisningen Ă€r en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie Ă€r att öka förstĂ„elsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive lĂ„g barriĂ€r mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags Ă„rsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.

Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.

I denna studie Àr syftet att undersöka de sprÄkliga strategier lÀrosÀtenanvÀnder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer frÄn lÀrosÀten runtom i Sverige Àr först ochfrÀmst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket Àr ensituation svenska lÀrosÀten stÄr inför, och reklam Àr nÀrasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgÄngspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg anvÀnds för att undersöka bÄde retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstÀrka analysen av dessa strategierundersöks Àven bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Ökade miljökrav tillsammans med ett statligt stöd och en ökad miljömedvetenhet hos gemene man har medfört att intresset för förnybar elproduktion har vuxit. I takt med sjunkande priser pĂ„ solceller tack vare ökad konkurrens samt massproduktion kan ett fortsatt ökat intresse förvĂ€ntas. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur spĂ€nningen i lokalnĂ€tets lĂ„gspĂ€nningssida i landsbygden pĂ„verkas av nĂ€tanslutna solcellssystem. Samt hur effektförlusterna pĂ„verkas. FrĂ„gestĂ€llningarna var, hur stor installerad effekt kan anslutas utan att acceptansgrĂ€nsen överskrids eller transformatorer överbelastas, Ă€ven spĂ€nningsvariationer och el kvalitĂ©ten utifrĂ„n dess regelverk togs hĂ€nsyn till samt hur företaget kan pĂ„verkas ekonomiskt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka:Lean filosofins pÄverkan pÄ Banken X administrativa processer. Samt huruvida Lean Kan vara ett verktyg/process för att förbÀttra de administrativa Processerna.   Dessutom Àr vÄra frÄgestÀllningar dessa:Hur pÄverkar Lean de administrativa processerna i Banken X?Kan administration bli Lean?Hur kan Banken X arbeta för att implementera Lean pÄ det mest effektiva sÀttet? Metod: Denna studie har den kvalitativa metoden som ansats. Teorin för denna studie har hÀmtats frÄn relevanta vetenskapliga teorier inom aktuellt Àmne. Vidare genomfördes denna insamling av information i syfte för att underlÀtta förstÄelsen samt skapa en insikt i Àmnet.

Problemformulering: SmÄ företag kan ha svÄrt att slÄ sig in pÄ en marknad pÄ grund av en begrÀnsad marknadsföringsbudget och konkurrens frÄn andra aktörer. Dessa företag mÄste dÀrför i mÄnga fall anvÀnda andra mindre kostsamma metoder Àn traditionell marknadsföring för att etablera sig pÄ en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig pÄ en marknad genom anvÀndandet av andra marknadsföringsstrategier Àn traditionell reklam. För att besvara vÄrt syfte tvÄ delar ur 4 P undersökts, plats och pÄverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh dÀr fyra personer pÄ Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gÄtt frÄn en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh anvÀnt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth bÄde bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig pÄ marknaden för fÀrdigmat.Slutsats: Gooh har anvÀnt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fÄtt ett stort antal kunder och konsumenter och dÀrmed etablerat sig pÄ marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Ett varumÀrkes betydelse Àr idag viktigt för att förstÀrka företagsidentiteten och imagen pÄ marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel gÄr att lÀsa: ?Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klÀdkedjorna att bli Ànnu vassare pÄ att förklara vad varumÀrkena stÄr för.?KlÀdföretagen satsar stora pengar pÄ att förmedla och stÀrka sitt varumÀrke till konsumenter. TV Àr det internationellt dominerade mediet och klÀdkedjors TV-reklam skall vÀcka ett tillrÀckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken.

Svenska dagstidningar anvÀnder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyrÄer. I en majoritet av alla svenska medier upptas ocksÄ en stor del av utrymmet av material som levererats frÄn nyhetsbyrÄer. AnvÀndningen av centralt producerat material har kritiserats för att bÄde likrikta medieinnehÄllet och för att minska mÄngfalden pÄ dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och fÄ forskare har tagit reda pÄ hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor pÄ sportsidorna som faktiskt Àr skrivna av Tidningarnas TelegrambyrÄ eller nÄgon annan nyhetsbyrÄ.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning pÄ sportsidorna i Ätminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende pÄ anvÀndningen av centralt producerat material. Under tvÄ vanliga veckor Är 2009 Àr 47 procent av den förstnÀmnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyrÄer.

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.