Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden. Syftet Àr dÀrmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att pÄverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet Àr vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stÀrkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens nÀrvaro, för att frÀmja en social hÄllbarhet.

PÄ grund av den bostadsbrist pÄ som idag delvis rÄder pÄ hyresrÀttsmarknaden, kan frÄgan stÀllas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att dÀrmed öka sin konkurrenskraft. Att allmÀnnyttiga bostadsbolag ska drivas utifrÄn affÀrsmÀssiga principer bestÀms genom en ny lag frÄn 2011 - Lag (2010:879) om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför ocksÄ ett nytt hyressÀttningssystem. Dessa förÀndringar kan komma att medföra nya spelregler pÄ marknaden som innebÀr en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att stÀlla högre krav pÄ sin hyresvÀrd. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra huruvida fastighetsföretag sÀtter sina kunder i fokus samt att kartlÀgga hyresgÀsters upplevelser vad gÀller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkÀtundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frÄgor riktats mot hyresgÀster frÄn tvÄ fastighetsbolag, ett allmÀnnyttigt och ett privatÀgt, och frÄn tvÄ olika bostadsomrÄden.

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

PÄ dagens marknad rÄder hÄrd konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredstÀlla oss med rÀtta produkter och image, gÀller det att gÄ pÄ djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. NivÄn av njutning och tillfredstÀllelse vid shopping skiljer sig Ät mellan konsumenter. Den shopping som inte Àr nödvÀndig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som anvÀnds för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhÄllande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, Ä andra sidan, handlar varor mÄlmedvetet och effektivt och pÄverkas dÀrmed inte av den underhÄllande delen pÄ samma sÀtt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstÄ den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var dÄ vanligast inom IT-sektorn. Numera Àr outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. DÄ kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa pÄ din kÀrnkompetens?. Outsourcing handlar om att lÀmna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.

Purpose and aimThe purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry?s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? MethodFor this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrÄn importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vÄr undersökning har frÄgor skapats utifrÄn valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. FrÄgorna har sedan stÀllts till personer som arbetar hos bÄde vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.

Den svenska försÀkringsbranschen Àr gigantisk och det finns över 400 försÀkringsbolag att vÀlja mellan. Detta leder till hÄrd konkurrens inom branschen, och försÀkringsbolagen tvingas slÄss om kunderna.Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka försÀkringsrelevanta faktorer som kan förklara försÀkringstagares val av försÀkringsbolag. Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metod och en positivistisk infallsvinkel med en deduktiv ansats anvÀnds.Uppsatsen indikerar att följande faktorer har positiv pÄverkan pÄ försÀkringstagare i valet av försÀkringsbolag: LÄgt pris pÄ försÀkringstjÀnsten, hög kvalitet pÄ försÀkringstjÀnsten, bra försÀkringspersonal, lÀttÄtkomligheten, starkt varumÀrke och banktjÀnstemÀns pÄverkanEn medveten avgrÀnsning som gjorts Àr att enbart fokusera pÄ svenska privatpersoner, vilket lÀmnar utrymme för liknande forskning i ett globalt perspektiv. Ett förslag pÄ fortsatt forskning Àr dÀrför att analysera vilka faktorer som förklarar företags val av försÀkringsbolag.Forskningen har varit begrÀnsad inom försÀkringsbranschen, sÄvÀl nationellt som internationellt. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ befintliga kunder och hur de bibehÄlls.

Att sjukvÄrden i Sverige har förÀndrats under de senaste decennierna och fortfarande gör sÄ Àr ett faktum. Efter att under lÄng tid fÄtt utstÄ kritik för att vara ineffektiv och byrÄkratisk har det genomförts reformer för att komma till rÀtta med de problem sjukvÄrden dragits med. Reformerna har inte sÀllan gÄtt ut pÄ att sjukvÄrden ska anamma den privata sektorns arbetssÀtt och metoder för att pÄ sÄ vis bli mer effektiv. Sjukhus har pÄ sÄ sÀtt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsavdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sÄdana avdelningar har intervjuats.