Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.

Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.

All vÄrdpersonal och dÄ ocksÄ sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med mÀnniskor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivÄer om sin sjukdom och ocksÄ olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns nÄgon skillnad pÄ informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sÀtt att söka efter information. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och dÄ framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekrÀftar gÀrna lÀkarens information med att söka alternativa kÀllor.

Sedan outsourcing blev vanligare pÄ den svenska marknaden har det Àven blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmÀrksammandes en problematik med samarbetet mellan bestÀllare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrÀvande. För att bland annat minska administrationen upprÀttades en sjÀlvriskmodell som mÄnga bestÀllare idag tillÀmpar i kontrakten, vilken innebÀr att driftentreprenören ersÀtter felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrdskostnader upp till ett visst grÀnsbelopp. Syftet med fallstudien Àr att undersöka modellens uppbyggnad och tillÀmpning samtatt analysera vad bestÀllare och entreprenör anser om sjÀlvriskmodellen.Studien bygger frÀmst pÄ primÀr insamlad data genom ett antal intervjuer med frÀmst en bestÀllare, Locum samt en sekundÀr datainsamling i form av en enkÀtundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehÄlla det offentliga fastighetsbestÄndet och för att se till brukarens bÀsta mÄste en förstÄelse finnas mellan bestÀllare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprÀtthÄlla kvalité och service i en funktionsupphandling Àr att anvÀnda sjÀlvriskmodellen. För bestÀllaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnÄs och för att minska fakturahanteringen.

Handel över landsgrÀnserna har en lÄng tradition. Med allt mer konkurrens pÄ hemmamarknaden och en pÄgÄende globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det Àr inte bara de stora modekedjorna som Àr pÄ frammarsch, utan Àven mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gÀller det att vÀlja rÀtt etableringsstrategi för att nÄ framgÄng internationellt.Denna uppsats Àmnar titta pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen Àr att genom en jÀmförande studie mellan tvÄ större och tvÄ mindre svenska modeföretag analysera och utvÀrdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning Àr baserad pÄ fallstudier av respektive företag.

Dagens konfektionsmarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, vilket innebÀr att smÄföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförstÄelse, förmÄga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa vÀrden för kunden. För en mÀrkesinnehavare Àr det yttersta mÄlet kundlojalitet dÄ det leder till lÄngsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med mÄlet att skapa kundlojalitet, som Àr viktiga för att smÄföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), pÄ den alltmer konkurrensutsatta marknaden.Sveriges modebransch utgörs till största delen av smÄföretag. SmÄföretagen Àr vÀldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgÄng i internationella företagskonstellationer kan sÀtta villkoren för smÄföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva pÄ marknaden.

Bakgrund och problemstÀllning: FastighetsmÀklarbranschen Àr en bransch som genomgÄtt stora förÀndringar under senare Är. Av intresse Àr att tre omstÀllningar sker i princip samtidigt, oberoende av varandra. Den första Àr den finansiella krisen som drabbar bostadsmarknaden genom sÀnkt efterfrÄgan och kraftigt fallande priser, vilket Àr nÄgot som branschen inte upplevt pÄ mÄnga Är. Den andra förÀndringen Àr att fastighetsmÀklarlagen revideras, vilket medför möjligheten för mÀklare att ta betalt för kringtjÀnster. Den tredje faktorn att förÀndra branschen Àr Internets ökade betydelse med nÀtmÀklares utbredning, marknadsföringens möjligheter till avancerade sökningar och virtuella visningar.Syfte: Författarna Àmnar identifiera och urskilja trender i branschen samt undersöka i vilken grad dessa pÄverkar det nuvarande vÀrdeleveranssystemet.

Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hÄrd konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels pÄ grund av den finansiella risken, dels pÄ grund av problemen med att upprÀtthÄlla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet Àr att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier pÄ nationella aktörer i skobranschen, samt pÄ en konfektionsaktör med skoförsÀljning. VÄr fallstudie tÀcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

VÄrdvalet infördes i primÀrvÄrden Är 2010 och syftar till att stÀrka patientens stÀllning samt stimulera till kostnadseffektivitet. PrimÀrvÄrdens verksamheter ska styras utifrÄn kvalitet men styrs Àven av ekonomisk ersÀttning. Valfrihet i vÄrden krÀver att den som söker vÄrd har förmÄga att bevaka sina intressen. FrÄgor har stÀllts om vÄrdvalets konsekvenser för den som har begrÀnsad möjlighet att göra ett vÀlgrundat vÄrdval. Distriktssköterskan i primÀrvÄrd ska arbeta utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv med helhetssyn pÄ individen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingÄ i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, pÄ kort respektive lÄng sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrÄn ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjÀlp av en empirisk studie av den ovan nÀmnda alliansen. Den empiriska studien utgÄr ifrÄn strategitÀnkandet som övergripande Àmne och har sedan begrÀnsats till följande omrÄden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvÀrv, företagskultur och varumÀrkesaspekter.

SammanfattningAtt veta hur man kan pÄverka och attrahera kunderna med hjÀlp av exponeringar kan vara av stor betydelse för butikerna och butikscheferna. Med allt större konkurrens i alla branscher blir kampen om varje enskild kund allt mer pÄtaglig. DÀrmed uppstÄr behovet för butikerna att fÄ veta pÄ vilket sÀtt de kan kommunicera med sina kunder för att fÄ den respons frÄn kunderna som man efterstrÀvar alltsÄ att fÄ till ett köp. Med hjÀlp av butikskommunikation sÄ kan butikerna uppnÄ flera syften. Dessa Àr bland annat att skaffa nya kunder, öka de inköp de befintliga kunderna gör m.m.

Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliersÂŽ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

I en allt starkare och pÄtagligare konkurrens Àr det viktigt för organisationer att fÄ tillgÄng till vÀsentlig och korrekt information. SÄledes ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta vÀl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvÀrldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att se i vilken utstrÀckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vÄr teoretiska syntes för en vÀl fungerande omvÀrldsbevakningsfunktion.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhÄllanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser Àven att se huruvida det skett nÄgra förÀndringar över tid, i takt med ett förÀndrat medieklimat med teknisk utveckling och en hÀgrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger pÄ frÄgestÀllningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister pÄ sina arbetsförhÄllanden i relation till det förÀnderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister pÄ nya digitala verktyg sÄsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras pÄ sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhÄllanden i de kreativa nÀringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio Ärs erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har vÀldigt spÀckade arbetsdagar, med mÄnga timmar och fler arbetsuppgifter Àn tidigare.