Syftet med studien var att öka vårt kunnande inom området konflikter och Konflikthantering genom att studera lärares och elevers syn på den Konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom området och genom kvalitativa intervjuer på två olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lärare och elever ser på Konflikthantering. Resultatet visade att lärarna använder olika arbetssätt för att lösa konflikter men att både lärare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter själva. Resultatet visade också att både lärare och elever är väldigt nöjda med den Konflikthantering som förekommer på skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjälpa eleverna att sätta ord på deras känslor och hantera de känslor som uppstår.

Denna kvalitativa studies syfte är att synliggöra lärares perspektiv och arbetssätt gällande konflikter och Konflikthantering. För att göra detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga lärare på tre olika typer av skolor; en stadsskola, en byskola och en tätortsskola. Resultatet visade att det viktigaste vid Konflikthantering är att alla elever ska kunna hantera konflikter själva, men när de inte kan det måste läraren ingripa. För att uppnå detta behövs förebyggande arbete där eleverna ska lära sig att sätta ord på sina tankar och känslor. Många lärare kände att de inte fått nog med stöd från sin utbildning gällande konflikter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och Konflikthantering i skolan. Uppsatsen består av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen består av fem pojkar och fem flickor i år 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktär. Uppsatsen grundar sig till en stor del på den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken är inriktad på att nå uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar på elevernas uppfattningar av konflikter och Konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt är, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstår, vilka känslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala Konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter får..

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunnandet och förståelsen inom området konflikter och Konflikthantering. Metoden som används är en fallstudie där lärares och elevers syn på den Konflikthantering som sker på en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frågan är hur lärare och elever upplever, hanterar och arbetar med Konflikthantering i skolan. Frågeställningar: ? På vilket sätt ser lärare och elever på varför konflikter uppstår?? På vilket sätt påverkar konflikter lärare och elever och samspelet emellan dessa och vad får det för konsekvenser?? Hur ser lärare och elever på skolans arbete med Konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid Konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är medling och öppna frågor.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i Konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid Konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och Konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv Konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och Konflikthantering, med befintliga Konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnå mitt syfte om att få en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femåriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda på hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga Konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller på annat vis bearbeta barns konflikter, är till stor fördel att utgå från barnens egna tankar. Vem vet bättre hur barn brukar lösa konflikter än de själva? Men, trots att barn har många finurliga sätt att lösa konflikter på, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gärna med kunskaper inom Konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på Konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller Konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och Konflikthantering.

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller Konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade.

Syftet med studien var att undersöka hur Konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och Konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med Konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med Konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med Konflikthantering.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i Konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid Konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och Konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv Konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Vårt syfte med studien var att få och skapa förståelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstår och uppfattar arbetet med Konflikthantering för att främja elevers trygghet och lärande. De forskningsfrågor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/Konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom området Konflikthantering, vad i så fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lärande? Studien är byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lärande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vår studie visar är att pedagogerna uppfattar arbetet med Konflikthantering svårt, då det dagligen uppstår mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rätta verktygen för att kunna handskas med dem på ett konstruktivt sätt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och Konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med Konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och Konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet.

En konsult vid företagshälsovården i Norrland använder sig av Organizational Behavior Management (OBM) för att hantera konflikter. Konsulten beskriver metoden som ?att det är inte problemet som är problemet, utan det är lösningen som är problemet?. I OBM fokuseras inte på vad som har hänt eller vad anställda känner, utan på beteendet, d.v.s. det som de anställda gör och säger i en given situation.