Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat på pedagogernas ingripande, metoder de använder vid hanteringen, agerandet i Konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen får möjlighet att försöka lösa konflikter själva. Vårt tillvägagångssätt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har även använt oss av videoobservationer när möjligheten fanns. Teorin i arbetet är Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv på konflikt, Konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord är viktiga begrepp i vårt arbete. I vårt resultat kan man läsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de går tillväga och om att de låter barnen få möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva. Det står även om förebyggande arbete, hur viktigt det är med kunskaper i Konflikthantering och om att vistelse utomhus har en påverkan vid konflikter. Vår slutsats är att Konflikthantering och kommunikation är viktiga kompetenser som behöver tränas upp både hos pedagoger och barn.

Denna studie fokuserar på Konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i Konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom Konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers Konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och Konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och Konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva.

Problemområdet för denna studie behandlar Konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers Konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av Konflikthantering var stort.

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger använder sig av Konflikthantering i förskolan. Syftet med studien är att studera hur pedagoger agerar när det uppstår konflikter i deras förskolemiljö. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nå vårt syfte. Vi har använt oss av två frågeställningar. När uppkommer svårigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier använder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger på en fenomenologisk ansats.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet Konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och Konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, Konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med Konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med Konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och Konflikthantering mellan barn. Intresset för ämnet konflikt började när vi hittade en artikel av Gunilla Granath där hon beskriver konflikter som något positivt. Mer om artikeln återkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring ämnet konflikt ökade under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) under våra studier på Malmö högskola. Där har vi sett olika typer av Konflikthanteringar från pedagogerna.

Studiens problemområde behandlar Konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med Konflikthantering genom att försöka förmedla goda Konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade..

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med Konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av Konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare arbetar kring konflikter mellan elever. Frågeställningarna är:* Hur beskriver läraren en konflikt?* I de fall läraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger läraren konflikter?För att fördjupa oss i ämnet har vi tagit hjälp av litteratur och forskning. Den har på olika sätt betonat vikten av att lära elever att hantera konflikter. Vår studie består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i skolår f-6.Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med Konflikthantering.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur Konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda.