Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelÀrare har för uppfattning om barns lÀrande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön pÄverkar barns lÀrande. Jag ville Àven studera hur förskolebarn och förskolelÀrare anvÀnder sig av förskolegÄrden ur ett lÀrandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelÀrare och att observera förskolelÀrare och förskolebarn pÄ deras förskolegÄrd vid tre olika tillfÀllen. I genomförandet av arbetet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelÀrare anser att utemiljön Àr mycket viktig för barns lÀrande dÄ utomhusmiljön erbjuder mÄnga utmaningar dÀr barnets behov av rörelse, lek och lÀrande tillfredstÀlls.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Orofaciala funktioner sÄsom mimik, tal, tuggning och svÀljning Àr viktiga för livskvaliteten. Det rÄder generell brist pÄ normerade test som bedömer dessa funktioner och dÀrför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i Äldrarna 3:0-6:0 Är. Testet bestÄr av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgÄr det att skolans uppdrag Àr att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄrt arbete var att ge en förstÄelse för hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare Är verksamma i norr- och vÀsterbotten. VÄrt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillÀgget ska tolkas och tillÀmpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet pÄ skolorna ser olika ut.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka tvÄ skolors friskvÄrdsarbete, samt om det Àr möjligt att jÀmföra personalens upplevda hÀlsa med ledningens syn pÄ personalens hÀlsa.För att ta reda pÄ detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt jobbar skolorna med friskvÄrd?Vad har skolorna för mÄl med friskvÄrdsarbetet?Hur ser ledningen pÄ personalens upplevda hÀlsa?Hur ofta deltar personalen i friskvÄrdsarbetet?Hur upplever personalen sin hÀlsa?Hur upplever personalen skolans friskvÄrdsarbete?MetodVi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vÄrt examensarbete. Anledningen till att vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och enkÀter Àr att vi dels vill fÄ en djupare förstÄelse för ledningens syn pÄ friskvÄrden, samt en bredare syn pÄ personalens upplevda hÀlsa och deras instÀllning till skolans friskvÄrd. Vi intervjuade tvÄ bitrÀdande rektorer och delade totalt ut 143 enkÀter pÄ de bÄda skolorna och vi fick en svarsfrekvens pÄ 48.9 procent dvs. 70 stycken enkÀter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvÄrdsaktiviteter och en friskvÄrdstimme varje vecka men det Àr endast ett fÄtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hÀlsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att mÄnga hade lÄngvarig vÀrk i sÄvÀl axlar som nacke/rygg.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.