Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förÀndrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ lÀrarintervjuer och elevenkÀter. LÀrarintervjuerna har varit i fokus dÄ lÀrarna har Är av erfarenhet i och större inblick i Àmnet. PÄ sÄ sÀtt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna pÄverkas av idrotten över en lÀngre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar idrott och hÀlsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hÀlsa pÄverka elevernas koncentrationsförmÄga samt deras inlÀrningsförmÄga? RÀcker det att ha idrott & hÀlsa pÄ schemat för att det ska ha nÄgon effekt eller krÀvs det en viss mÀngd av det? Kan skolan pÄverka barnens hÀlsa genom idrott och hÀlsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott pÄ schemat höjs deras betyg i övriga Àmnen samtidigt som det ökade deras inlÀrningsförmÄga.

Bakgrund: Vi har i vÄr bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som bÄde kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrÄn olika sorters litteratur..Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad utomhuspedagogik innebÀr för vÄra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssÀtt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar pÄen förskola dÀr utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: VÄrt resultat föreslÄr att utomhusvistelsen trÀnar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmÄga. Barnen fÄr möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket frÀmjar deras inlÀrning..

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Humans and dogs are both mammals. One of the differences between the two species is that man walk on two legs and dogs on four legs. There are also differences in the nerve system between the two species. The human nerve system is supposed to provide opportunity for fine motor tasks- while the nerve system of the dog is more focused on the ability to perform locomotor tasks. Humans need to increase their motor control and postural control when affected by various conditions and diseases.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

VÄrt examensarbete heter ?Det Àr inte bara det att vi sÀtter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollÀrares intentioner med att arbeta med musik. Titeln Àr tagen frÄn intervjun med förskollÀraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollÀrares intentioner har vi inte hittat, men dÀremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan. Sex förskollÀrare har deltagit frivilligt i vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnt Àr intervjuer, men vi observerande Àven en musikstund med varje förskollÀrare. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka intentioner förskollÀrare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att frÀmja barns utveckling. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr som följer: Hur arbetar de utvalda förskollÀrarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssÀtt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollÀrarnas arbetssÀtt beroende pÄ sprÄkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollÀrarna sina val av sÄnger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollÀrarna har nÄgon slags underliggande mening i sÄvÀl sÄngval som övrig planering av musikstunden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att ta reda pÄ om en utökad undervisning i idrott och hÀlsa har ett samband pÄ skolelevers motoriska fÀrdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frÄgorna ?hur ser de motoriska fÀrdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jÀmfört med i SIH-projektet?? och ?finns det nÄgot/nÄgra omrÄden inom de motoriska fÀrdigheterna dÀr skillnaderna Àr sÀrskilt utmÀrkande??MetodDatainsamlingen bestod av tvÄ stycken observationstillfÀllen dÀr vi observerade 60 elever, frÄn en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna gÄr pÄ arbetar med Bunkeflomodellen som karaktÀriseras av att ha fysisk aktivitet pÄ schemat varje skoldag.

Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för anvÀndning inom militÀren, men forskning och utveckling av den hÀr robottekniken har öppnat en möjlighet Àven till anvÀndning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ÀndamÄlet till vilket dessa anvÀnds inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsÀttningar, samt vÀrdet av att anvÀnda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som anvÀndes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.