Denna studies syfte Àr att undersöka hur pedagoger i de tidiga Ärskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poÀngterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det Àr ett vanligt problem inom dagens skola och mÄnga klasser har utagerande barn som pÄverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, dÀr jag stÀllt frÄgor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tÀnker pÄ, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrÄn studien visar pÄ att pedagogerna frÀmst poÀngterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

ADHD Àr en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmÀrksamhetsstörning och impulsivitet. För förÀldrarna kan detta innebÀra svÄrigheter att hantera barnens beteende och sÀtta begrÀnsningar. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse frÄn sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och baseras pÄ sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: FörÀldrarnas uppfostringsförsök, FörÀldrarnas relation, Ett minskat kontaktnÀt, Behov av stöd och hjÀlp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförvÀntningar.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.