Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children?s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes.This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children?s everyday interactions at preschool.Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share.

Finns det för lÀraren osynliga faktorer som pÄverkat elevens studieval? FörstÄr eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjÀlpa lÀraren att förstÄ hur och vad som pÄverkat deras studieval sÄ att man lÀttare förstÄr de underliggande motiven i studievalen? Nio elever pÄ tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlÀrare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka tvÄ Är i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkÀnda betyg. UtgÄngspunkten till val av frÄgestÀllningar förbereddes utifrÄn troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande pÄ elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Föreliggande uppsats Àr en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och förÀldrar upplevt att beslutet kring ett extra Är i skolan gÄtt till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra Äret pÄverkat eleven ÀmnesmÀssigt, kamratmÀssigt och kÀnslomÀssigt. Studien Àr genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr totalt fyra elevers och tvÄ förÀldrars livsberÀttelser fÄtt ta form. Dessa livsberÀttelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt Àven utifrÄn avsikt att finna underliggande framtrÀdande teman. Studiens resultat visar att ett extra Är i skolan kan vara lyckosamt om elever och förÀldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svÄrt med ett eller ett fÄtal Àmnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svÄrigheter i skolan tyder studien pÄ att ett extra Är i skolan kan vara negativt, och att det extra Äret dÄ kan leda till en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan och kamratrelationer, nÄgot som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse pÄ skola och lÀrare..

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Övervikt och fetma Ă€r ett snabbt vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och mĂ„nga allvarliga sjukdomar. SĂ€rskilt oroande Ă€r att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och KĂ€nsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolĂ„r 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan pĂ„ relationen BMI och KASAM.Det statistiska materialet Ă€r hĂ€mtat frĂ„n undersökningen ?Liv och hĂ€lsa - Ung 2004 VĂ€stmanland? dĂ€r KASAM- skalan med 13 frĂ„gor anvĂ€nds. Analysmetoden Ă€r en multipel regression.Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.