Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Borderline personlighetsstörning Àr ett tillstÄnd dÀr en individs personlighet och mognadsutveckling har pÄverkats eller störts. Personlighetsstörningen har en inverkan pÄ individens impulsivitet och ger ofta en instabil sjÀlvbild med affekter, vilket pÄverkar relationer. Det Àr inte ovanligt att det finns ett samband i utvecklandet av BPS och problematiska uppvÀxtförhÄllanden pÄ grund av vÄld och sexuella övergrepp. Vi valde att undersöka eventuella möjligheter och svÄrigheter som kan uppstÄ i relationen mellan sjuksköterskan och patienter med borderline personlighetsstörning utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv. I vÄr litteraturstudie sökte vi artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur ungdomar med utlÀndsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende sjÀlva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att fÄ en tÀckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. DÄ min förförstÄelse var att ungdomars utlÀndska bakgrund pÄ olika sÀtt pÄverkar deras livssituation ville jag ocksÄ veta hur deras utlÀndska bakgrund har pÄverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svÄrigheter kan finnas för ungdomar med utlÀndsk bakgrund i det svenska samhÀllet. FrÄgestÀllningarna besvarades av tre ungdomar vilket ocksÄ innebÀr att studien hade ungdomsperspektiv.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter undersöka anvĂ€ndbarheten av den strukturerade lĂ€smetoden, ?upprepad lĂ€sning? samt pĂ„ vilka sĂ€tt denna metod under en begrĂ€nsad tidsperiod med trĂ€ningstillfĂ€llen flera gĂ„nger i veckan kan ge ett annat resultat Ă€n den ordinĂ€ra undervisningen som barnen med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter erhĂ„ller i sitt klassrum av klasslĂ€rare eller annan personal.Teori: GenomgĂ„ng av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lĂ€strĂ€ning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt lĂ€sning med fokus pĂ„ en för lĂ€saren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Metod: Åtta elever som uppfattats ha lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, randomiserades till att antingen fĂ„ lĂ€strĂ€ning med hjĂ€lp av metoden ?upprepad lĂ€sning? eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för lĂ€sgruppen bestod av 10 undervisningstillfĂ€llen under fyra veckors tid. Resultat: Den anvĂ€nda metodiken för studium av metoden ?upprepad lĂ€sning? blev vĂ€l mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (lĂ€sgruppen).

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram nÄgra barns egna tankar om lek och vÀnskap och undersöka vad dessa vÀrderingar och konkreta handlingar kan sÀga om a) skillnader och likheter över kulturgrÀnser, b) hur barnen upplever och pÄverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan sÀga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien Àr komparativ och gÀller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor frÄn respektive land.Studien vilar pÄ en kombination av teoretiska och begreppsmÀssiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förstÄelsen av lek.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.