Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..

Idrottssponsring är den marknadsföringsmetod som växer snabbast på marknaden. En organisation som har anammat denna marknadsföringsmetod och lagt ner stora resurser genom att expandera sin skidsponsring, är det statligt ägda elbolaget Vattenfall. Att mäta och utvärdera effekter och resultat av genomförda sponsringssatsningar har visat sig vara en utmaning. Då det råder brist på relevanta utvärderings- och mätmetoder.Med denna explorativa studie var avsikten att undersöka och beskriva hur organisationen Vattenfall utvärderar och mäter effekter av sin skidsponsring. Vidare hade vi för avsikt att ta fram ett kompletterande mått för att kunna mäta och utvärdera resultatet och effekten av Vattenfalls skidsponsring.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Arbetssättet utomhuspedagogik är omtalat och harblivit populärt de senaste åren. Utomhuspedagogikenär någonting som intresserar oss båda då vi under vårVFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att deflesta lärare har haft en negativ inställning till dennasorts pedagogik. Syftet med litteraturstudien vardärför att undersöka vilka hinder/möjligheter detfinns med utomhuspedagogiken och vad det har förinverkan på lärandet. Metoden utgjordes av ensystematisk litteraturstudie. I resultatet framträderpositiva uppfattningar av detta arbetssätt.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra konstpedagogers syn på konst­pedagogik och samtidskonst. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill jag undersöka eventuella skillnader i arbetet med samtidskonst jämfört med modernistisk konst. I bakgrunden presenteras främst litteratur om samtidskonst och modernistisk konst samt konst­pedagogik. Resultatdelen sammanfattar intervjuerna med konstpedagogerna. I diskus­sionen analyseras resultatet och kopplas till bakgrunden.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.