Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Testing and analysis of measurement data is a major part of the workday for development engineers within the section Fluid and Emission Treatment to assure the quality of products developed by Scania CV. The ineluctable variation and therefore uncertainty of results can be quantified and discussed with the use of statistical methods.The overall objective of this study is to examine how the competence of development engineers can be improved within the area of statistics. This has been done by relating the concept of competence with the use of statistical methods to analyse experimental data and by investigating which factors that influence the competence of the engineers. Observations of the daily operations, interviews and a focus group with development engineers and a workshop with management personnel, has been used as research methods in this study.The results show that the desired competence, from the perspective of the individual, consists of knowledge, motivation and support. It is important that none of these parts are neglected when the competence of engineers is to be strengthened.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill Àven förmedla medarbetarna pÄ Swedbank i GÀvles uppfattning av begreppen för att kunna förstÄ hur de speglas i verkligheten. SynsÀtt och metod: Vi har val att arbeta med vÄr studie utifrÄn det synsÀtt som benÀmns aktörssynsÀttet. SynsÀttet menar att det Àr aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebÀr att det blir svÄrt att med olika uppfattningar finna en sanning. IstÀllet har vi i och med vÄr studie försökt bilda oss en uppfattning av Àmnet vi studerat och lÄtit vÄr slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. VÄrt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts pÄ Swedbank i GÀvle.

Projektorganisationer Àr en allt mer förekommande typ av organisation dÀr det dagliga arbetet utförs nÀstan uteslutande i flera, temporÀra projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner Àr inte i projektform utan finns dÀr pÄ permanent basis i organisationen. En problematik som Äterfinns i projektorganisationer Àr att det rÄder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer lÄngsiktiga mÄl. Syftet med denna studie Àr att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt lÀromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda pÄ hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lÀrande barnet kunde utveckla. Tanken var Àven att fÄ en bild av vilken kompetens och kunskaper som krÀvdes av pedagogerna för brukandet av iPad. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄtt ifrÄn Àr hur pekplattan kan bidra till lÀrande i olika aktiviteter pÄ förskolan? I vilka syften pekplattan anvÀnds pÄ förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansÄg sig behöva för anvÀndandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer pÄ tre olika förskolor i en medelstor kommun belÀgen i norra Sverige.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jÀmföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgÄngar samt hur de upplevde generationsvÀxlingen med avseende pÄ deras olika förutsÀttningar. MÄlsÀttningen var att belysa vilka utmaningar som generationsvÀxling och kompetensförsörjning Àr, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprÀttade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagslÀget inte upplever nÄgra större problem i samband med generationsvÀxlingen Àven fast det finns en del pensionsavgÄngar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens sÄsom kompetensöverföring, behÄlla medarbetare som uppnÄtt pensionsÄlder och kompetensutveckling.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.