Syftet med denna studie Àr att synliggöra om förskollÀrarna upplever upplever nÄgra skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av lÀroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har nÄgon inverkan pÄ dessa val. Studien behandlar Àven om yrkesidentiteten har förÀndrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskollÀraren anvÀnder sig av inom Àmnet matematik. Genom att först göra en textanalys av lÀroplanen för förskola (Lpfö98) och lÀroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans lÀroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat anvÀnda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt Àr nio stycken, fyra som Àr verksamma i en stor stad och fem som Àr verksamma i glesbygden. Under studiens gÄng har vi stÀndigt anvÀnt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lÀra matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikÀmnet ur ett lÀrar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikÀmneti skolÄr 1-6. Utöver detta sÄ sker intervjuer med tvÄ elever ur varje pedagogs klass. SammanlagtÄtta elever ingÄr i undersökningen.Resultatet visar att elevens förstÄelse och tillit till den egna förmÄgan Àr centrala motivationsfaktorerför att lÀra matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen Àr ett varierat arbetssÀtten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjÀlper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss av intervjuer av elever i skolÄr fem. Resultatet visar att eleverna Àr vÀl medvetna om vad som stÄr i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjÀlper dem i deras progression i Àmnet..

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner som anvÀnds i arbetet med klienter med lÄngvarig smÀrta. Datainsamling har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar i olika databaser vilket resulterade i fjorton utvalda artiklar som kvalitetsgranskades och sedan analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. DÀrtill anvÀndes OTIPM?s beskrivning av arbetsterapeutiska modeller för interventioner som raster. Studiens resultat visar att den multimodala rehabiliteringen Àr vanligt förekommande i arbetet med klienter med lÄngvarig smÀrta.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall hur tÀrningen anvÀnds som redskap för barns lÀrande av matematik. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren nÀr de anvÀnder tÀrningen samt hur barnen anvÀnder sig av tÀrningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger Àr medvetna om matematiken i anvÀndandet av tÀrningen Àven om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger anvÀnder tÀrningen Àven i andra situationer Àn vid tÀrningsspel. Exempel pÄ sÄdana situationer Àr samling, rörelsepass och utevistelse.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som lÀser EllÀra A pÄ elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan fÄ problem att klara matematiken i EllÀra A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i ansprÄk.Med hjÀlp av kurslitteratur och kursplan för EllÀra A har jag tagit fram ingÄende matematik i kursens inledande delar. UtifrÄn denna matematik har sedan uppgifter skapats och jÀmförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för Ärskurs 9 samt skolverkets mÄl som eleverna skall ha nÄtt i slutet av nionde skolÄret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsÄtgÄng och eventuella oklarheter i testet.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.