Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lÀgger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan Àr oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag dÀrför att undersöka pÄ vilket sÀtt matematiklÀrande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag variation i pedagogernas arbetssÀtt med matematik. Vissa fokuserade mycket pÄ matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lÀra barnen matematik. Min undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i Àmnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolÄr 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. UtifrÄn intervjuernas resultat presenteras elevernas syn pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i Àmnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan pÄverkas elevernas motivation och nÄgra av faktorerna som presenteras Àr lÀromedel, kommunikation, delaktighet och pÄverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhÄllande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende pÄ motiverande faktorer.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ och syfte med hemlÀxan i matematik. Ges hemlÀxan, vill vi ta reda pÄ hur hemlÀxan Àr kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med elva lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visar att nio av lÀrarna vÀljer att ge hemlÀxa och syftena var hemmet, dÀr förÀldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, dÀr eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, dÀr elevernas ansvarstagande sÀtts i fokus. HemlÀxan avspeglar undervisningen och den bygger pÄ moment som eleverna Àr bekanta med och lektionstid avsÀtts till uppföljning av hemlÀxan.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn fĂ„r ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans lĂ€roplan ska grunden för utveckling och ett livslĂ„ngt lĂ€rande frĂ€mjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och sĂ€ker. Åren innan skolan börjar Ă€r viktiga eftersom det Ă€r dĂ„ barnens fĂ€rdigheter etableras. Dock Ă€r det ocksĂ„ i förskoleĂ„ldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik Ă€r.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt vÀlja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De Ätta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Vid analys av data nyttjades Àven OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för ÄtgÀrder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

I dagens samhÀlle förekommer en nedÄtgÄende trend dÀr intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att mÀnniskan vill utforska Àmnet vilket innebÀr att kunskap och intresse Àr tÀtt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivÄn skulle dÀrför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikÀmnet. Detta Àr en studie, baserat pÄ en enkÀtundersökning, som riktar in sig pÄ just elevers attityder till matematik. Dess syfte Àr att undersöka hur elevers attityd till matematik, i Ärskurs 3 och 6, ser ut med avseende pÄ intresse, motivation, tilltro till den egna förmÄgan och oro, fyra viktiga faktorer för inlÀrning.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.