Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssÀtt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur Àn den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi anvÀnde oss av enkÀt, dagboksskrivning och intervjuer för att fÄ ett sÄ brett resultatunderlag som möjligt.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med att undersöka lÀroböcker i matematik Àr att fÄ en insikt i hur stor vikt lÀroböckerna lÀgger pÄ sjÀlva utförandet istÀllet för pÄ slutprodukten. Vi vill Àven undersöka om lÀroboken visar att det kan finnas mer Àn en lösning till en och samma uppgift. Vi bestÀmde oss för att granska lÀroböcker i Ärskurs fyra och utifrÄn en mall med fem större analysfrÄgor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika lÀroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre lÀroböckerna Àr stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett sjÀlvstÀndigt tÀnkande..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Matematik Àr fortfarande enligt forskning ett Àmne med hög status, men trots detta Àr det fÄ elever som har förstÄelse för varför matematik Àr ett viktigt Àmne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sÀllan till att det Àr ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). LikasÄ menar Björklund (2009) att vi inte Àr uppmÀrksamma pÄ att matematik till större del omringar vÄr vardag. SprÄket Àr nyckeln till att förstÄ och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lÀrande i Àmnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och sprÄkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Öppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.