VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer kan man lÀsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ärkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken tvÄ gÄnger i veckan. De har anvÀnt sig av sina egna matematikböcker.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med studien var att undersöka hur vĂ€l eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förstĂ„else för matematikens anvĂ€ndningsomrĂ„den i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med tvĂ„ enkĂ€ter, en för att nĂ„ elevernas förförstĂ„else samt en för att se en eventuell förĂ€ndring. Även en kvalitativ del har utförts bestĂ„ende av observationer samt tvĂ„ ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkĂ€ten Ă€r en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehÄlla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. DÀr stÄr att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord fÄr finnas med i undervisningen sÄ bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glÀdje och lust till matematiken Àr vÀldigt viktigt för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet och rapporten Lusten att lÀra?med fokus pÄ matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat pÄ vad som stÄr skrivet kring matematikverkstÀder sÄ borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik föresprÄkar.

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lÀrare anvÀnder i Àmnet geometri för barn i Äldrarna 10 - 12 Är. Resultatet visar pÄ att lÀrarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det Àven Àr viktigt med konkret matematik dÀr eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.