Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilken matematik som förekommer pÄ förskolan, och i vilka situationer. Vi ville Àven ta reda pÄ om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i sÄ fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer pÄ en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var bÄde strukturerade med hjÀlp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi anvÀnt oss av Àr bandinspelning via diktafon samt anteckningar.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlĂ€rningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Att lĂ€ra sig en text utantill krĂ€ver bĂ„de förmĂ„ga att tekniskt kunna avkoda texten och förstĂ„else av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielĂ€rare i Teater skall man kunna tillmötesgĂ„ de enskilda elevernas behov och ge dem rĂ€tt verktyg för att klara av det grundlĂ€ggande textarbetet som krĂ€vs inom teatern. Förhoppningen Ă€r att resultatet Ă€ven skall kunna appliceras och vara anvĂ€ndbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skĂ„despelare om vilka metoder de anvĂ€nder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlĂ€rare intervjuades för att erhĂ„lla en bild av vilka metoder man anvĂ€nder sig av i undervisningen pĂ„ gymnasiet.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur instÀllningen till matematik i förskolan skiljer sig Ät mellan förÀldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av förÀldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars förÀldrar engagerar sig i barnens lÀrande inom ett Àmne fÄr ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade förÀldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgÄngspunkter har vi frÀmst utgÄtt frÄn sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och dÄ företrÀdesvis utbildningskapitalet.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.