Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.

Projektet utgÄr frÄn tvÄ böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och OjÀmlikhetens nya geografi av David Harvey. De tvÄ böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berÀttelsen har fÄtt stÄ som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det Àr mer Àn bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstÄr byggnaden..

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Som omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala Àldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över sÄvÀl omvÄrdnad av kund som ett ansvar över upprÀtthÄllande av goda relationer med nÀrstÄende. Det Àr viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med nÀrstÄende. Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med nÀrstÄende inom kommunal Àldreomsorg. Detta för att upptÀcka eventuella brister och förbÀttringsomrÄden inom arbetet med nÀrstÄendekontakt och dess betydelse för omvÄrdnaden av den Àldre mÀnniskan. En manifest kvalitativ innehÄlls analys anvÀndes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika Àldreboenden i Norrbotten.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen Àr att den Àr svÄr att hantera i och med de krav som stÀlls bÄde frÄn överordnade chefer och underordnade medarbetare. VÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit att öka kunskap och förstÄelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svÄra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde dÀrför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att mÄnga av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi pÄ visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekvÀm position, men att det ibland kan uppstÄ situationer dÄ motstridiga förvÀntningar stÀlls frÄn överordnade chefer och understÀllda chefer eller understÀllda medarbetare..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.