Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhÄller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en Àmnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förvÀntningar som stÀlls pÄ en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen Ät framtida kvinnliga ledare inom omrÄdet. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gÀllande sin Äsikt i Àmnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jÀmfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur pÄ omrÄdet. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare pÄ högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgÄende och regelmÀssig Àn om det enbart fanns manliga chefer.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lÀrares instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lÀrare som arbetat med utomhuspedagogik under nÄgra Är om deras tankar om att lÀra utomhus. BÄde lÀrare och elever var vÀldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lÀttare att koncentrera sig och fokusera pÄ lÀrandet nÀr de var utomhus och hade lektioner. LÀraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd trÄd genom all undervisning och att de arbetade sprÄkutvecklande nÀr de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska sprÄksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och lÀraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

I denna uppsats har Àmnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nÀtverket SkÄne Nordost. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstÄs. TillvÀgagÄngssÀttet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nÀtverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstÄ samverkan har vi valt att utgÄ ifrÄn ett nÀtverksteoretiskt perspektiv.

Rapporten visar pÄ hur eleverna pÄ en skola ser pÄ skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgÄr ifrÄn elevernas och tvÄ ur personalens syn pÄ hur det drogförebyggande arbetet fungerar pÄ deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, Àven om det inte finns nÄgot uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med förÀldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet nÀr eventuella problem uppstÄr. Studien visar Àven att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv pÄ att Stockholm stad har satt som mÄl att Är 2030 förfoga över en skola i vÀrldsklass. Informanterna som deltog i studien gÄr Individuella programmet i en gymnasiesÀrskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas Äsikter om vaden bra skola Àr genom en bilduppgift. MÄlet med studien var att fÄ kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina Äsikter och vad som Àr av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att nÄgra informanter valde att gestalta den yttre miljön pÄ skolbyggnaden.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framÄt krÀvs detförÀndringsprocesser. Hur omfattande de Àr och hur förÀndringengenomförs beror pÄ de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock pÄ att vissa nyckelprocesser Àr viktiga för att skapa ett gottförÀndringsarbete, bland annat betonas delaktighet. DÄ en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska ÄtgÀrder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förÀndringsprocess ochdess effekter.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.