Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi Àr grundare till tvÄ olika arbetssÀtt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. BÄda har som central punkt att arbeta med sprÄkstimulering med hjÀlp av pedagogisk miljö och material. Enligt lÀroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar med sprÄkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebÀr för ett barn att gÄ i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÄ genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vÄrt teoretiska ramverk för att fÄ kunskap om Àmnet vi valt. Sammanlagt sÄ har vi intervjuat nio pedagoger pÄ sex olika förskolor.I resultatet sÄ fann vi bÄde likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det Àr viktigt att vara medveten om detta dÄ det hör till det förhÄllningssÀtt mot de barn man arbetar med. VÄr förhoppning Àr att ge lÀsaren nÄgon form av tankestÀllare och pÄ sÄ vis fundera pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt kanske hitta nÄgot anvÀndbart att anvÀnda i sin egen verksamhet..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att frÀmja barns lÀsutveckling. Forskning om barns lÀsutveckling, samt pedagogers medvetna val i anvÀndning av barnlitteratur och lÀsning presenteras i uppsatsen. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hÀlften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder biblioteket som bokkÀlla samt att flertalet önskar mer lÀsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för lÀsning av barnlitteratur.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pedagogers instÀllning till pedagogisk dokumentation som förhÄllningssÀtt och som verktyg för barns och pedagogers lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer och en observation pÄ tvÄ olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fÄtt svar pÄ hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lÀrande samt hur pedagogisk dokumentation pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att informanter i vÄr undersökning frÀmst anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjÀlpa barn att se och utveckla sitt eget lÀrande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssÀtt som frÀmst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har pÄbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte Ànnu utnyttjar alla anvÀndningsomrÄden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

I detta arbete görs en jÀmförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens förÀldrar och huruvida internet anvÀnds som hjÀlpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig Ät i sina pedagogiska utgÄngspunkter, dÀr den ena Àr en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjÀlp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien Àr att förskolorna anvÀnder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan Äterkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan Àr den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgÀngligt för barn och förÀldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vÄr empiriska undersökning anvÀnder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i skolans lÀgre Äldrar arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen pÄ de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog pÄ vardera skolan och observerat lÀs- och skrivundervisningen i tre dagar pÄ varje skola..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lÀrarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda pÄ vilken roll pedagogen ansÄg sig ha nÀr barn skapade bilder samt pÄ vilket sÀtt och i vilken grad de styrde. För att fÄ reda pÄ detta besöktes tre förskolor dÀr jag nÀrvarade vid tvÄ bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle fÄ syn pÄ den styrning som kan förekomma samt för att fÄ höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssÀtt somföresprÄkas. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lÀra sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgÄr frÄn barnens intressen och ser sig sjÀlva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framÄt.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Bakgrunden till detta kandidatarbete Àr att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrÄgan om att fÄ hjÀlp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. MÄlet med detta arbete blev sÄledes att hitta en gestaltning som bÄde fungerar pÄ denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.