The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsÀtt relaterat till förskoleprofilen.En kvalitativ forskningsansats har anvÀnts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - tvÄ pedagoger pÄ en Reggio Emilia - inspirerad förskola, tvÄ pÄ en I ur och skur förskola samt tvÄ pÄ tvÄ olika oprofilerade förskolor.Resultatet av studien bygger pÄ vÄr tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervÀgande fler möjligheter Àn hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjÀlp följande rubriker; konkret och sinnligt lÀrande, hÀlsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens instÀllning. De hinder som resultatet pekar pÄ Àr relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, vÀder och pedagogens instÀllning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlÀrningen och den grovmotoriska trÀningen utomhus.

This essay is focused on the questions of and responsibility for where, when, how and why communication and meetings through archaeology should take place. I have critically studied Swedish public archaeology through three diverse archaeological excava­tions, one took place in the end of the 1980s, and two others in 2012.I have asked for under what circum­stances and with which goals the public efforts become possible. I have inter­viewed leaders for the archaeological excavations and/or the public efforts and questi­o­ned how and why they reached out to the public. I also searched for results and effects in order to problematize and value the public activities.Through interpretation of the resear­ched material it becomes clear that economic issues as well as archaeo­logists interests and engagements are of vital importance for public archaeology. Co-operation in the local community and archaeological documentation is crucial for the deve­lopment of archaeology and its role in society.Keywords: Public archaeology, Community archaeology, Heritage, Communication, Manage­ment, Historic environment education, Time Travel, Living history.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrÄn en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrÄn dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn pÄ barn, dÀr barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar ocksÄ att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framstÀllningar uppfattar jag stÄ i spÀnningsförhÄllande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstÄs som begrÀnsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

The project investigates features of Romani Architecture.

Studien syftar till att beskriva förskollÀrares egna erfarenheter efter genomgÄngen Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger pÄ deras förÀndrade förhÄllningssÀtt samt hur detta pÄverkar barns lÀrande. UtifrÄn syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollÀrare. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever deras förhÄllningssÀtt som förÀndrat, samt att detta pÄverkar barnens lÀrande positivt. De förÀndringar som beskrivs Àr en förÀndrad barnsyn och kunskapssyn samt förÀndring av planering och strukturering av verksamheten.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa Àr de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod anvÀnde jag bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder som enkÀt och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkÀter till pedagoger för att fÄ deras lika/olika syn pÄ verksamheten.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans AjnestÄl Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebÀr för pedagoger i förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i sÄ fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjÀlp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att lÀsa litteratur om vÄrt valda Àmne, har vi kommit fram till att det finns tvÄ arbetssÀtt av dokumentation. De olika arbetssÀtt som framkom i vÄrt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

This study deals with play and the importance of meaning of play in the learning process. The aim is to look in to and analyze four preschool teacherÂŽs beliefs and views about the importance of play for childrenÂŽs learning and development. The study looks at two different preschools, one based on Reggio Emilia- and the other on Montessori- pedagogy, and the aim is to compare the different views and ways of working that the preschool educators have.The theoretical basis for this study is both rooted in a socio-cultural and constructivist perspective, and deals with the relationships between theoretical concepts mean as play, learning, way of working and pedagogy.The study is based on qualitative research methods that consist of interviews and participant observations. The person?s participants in the study consisted of four active preschool educators, who work in two different preschools.The results of the investigation show that the educators have similar views on the importance of play for the childrenÂŽs learning process, and this also applies to their way of working.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn pÄ bild- och formskapande i förskolan. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur anvÀnder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför anvÀnder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmÀnna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte sÄ mÄnga skillnader mellan grupper.

I lÀroplanen för förskolan stÄr vÀldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lÀrorik. En av tolkningarna av lÀrmiljöerna Àr att anvÀnda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lÀrmiljöerna Àr att dessa skall utgÄ frÄn barnen, frÄn individen och att alla hundra sprÄken skall anvÀndas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fÄngade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.