Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

Kommuner Àr organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven pÄ effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar pÄ förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mÄl och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnÄs krÀvs nÄgon form av styrmedel eller styrmodeller. AnvÀndning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock pÄvisat svÄrigheter dÄ en kommunal organisation bestÄr av politiker och tjÀnstemÀn vilka i grunden har skilda förestÀllningar om vad som Àr viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur politiker och tjÀnstemÀns skilda förestÀllningar, om vad som Àr viktigt med verksamheten, pÄverkar anvÀndandet av det balanserade styrkortet i LuleÄ kommun.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.

Föreliggande uppsats Ă€r en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och Ă„tgĂ€rder för minskat vĂ€xtnĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n jordbruksektorn. Jag anvĂ€nder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvĂ€rvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förstĂ„elsen för arbetet kring det nationella miljömĂ„let"Ingen Övergödning"och de problem, implicit sĂ„vĂ€l som explicit, som kan dyka upp nĂ€r naturvetenskap och samhĂ€llsvetenskap skall samordnas. DĂ„ en icke tvĂ€rvetenskaplig analys kan ha svĂ„righeter att hantera de faktorer som inte kan eller innebĂ€r svĂ„righeter att kvantifieras har denna tvĂ€rvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sĂ„dan situation. Resultatet indikerar pĂ„ att ett lĂ„ngsiktigt perspektiv mĂ„ste antas och att detta krĂ€ver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar.

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus pÄ effektivitetsmÀtning har vÀxt fram inom offentlig sektor den senaste 25-Ärsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor Àr, hur man mÀter det samt om nyttan av mÀtningen verkligen övervÀger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och anvÀnds och om modellen uppfattas fylla sitt syfte.Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte dÄ den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmÀtning pÄ lokal nivÄ i syfte att förankra de strategiska mÄlen samt att den till att undersöker hur mÀtningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har ocksÄ ett förklarande syfte dÄ den försöker förstÄ varför cheferna upplever det pÄ det sÀttet som de gör.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelÀmnats i denna uppsats dÄ den Àr avgrÀnsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen.Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och Ärsredovisning, har samlats in frÄn organisationen.

SjukfrÄnvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsÀtter att öka och var femte chef inom Àldreomsorgen Àr sjukskriven, varav de flesta Àr lÄngtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den sÄ kallade omrÄdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsomrÄden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. AnmÀlningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket Àr en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsÀtts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmÀngd.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrÄgor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frÄgor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara pÄ mÄlen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas pÄ jobbet. Med en Àmnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frÄgor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. FrÄgorna delades upp i ÀmnesomrÄdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingÄende och vid upprepade tillfÀllen för att fÄ en uppfattning om var kÀrnan i informationen som informanterna delgivit mig lÄg. DÀrefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen pÄ organisation och rekrytering/motivation och karriÀrmöjligheter och gruppdynamik pÄ arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar pÄ medarbetarnas förmÄgor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Uppsatsen undersöker befolkningsförÀndring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundlÀggande pro-blemet uppsatsen belyser Àr det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer Àn 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning pÄ mer Àn 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.