Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

I min essÀ beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytÀnkande arbetssÀtt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lÀrande mellan barnen. Pedagogiken sÀger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att sjÀlva söka kunskap, men hÀr anser jag att det finns barn som fÄr problem. MÄnga barn har svÄrt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmÀrker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvÄrigheter blir allt vanligare inom förskolan och Àr orsakat av miljön de befinner sig i.

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad barns inflytande kan innebÀra. I LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 stÄr det att barn ska ha rÀtt till medbestÀmmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas Àven att det Àr barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom omrÄdet och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs nÀr barn fÄr vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan pÄverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utstrÀckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen Àr en observationsstudie dÀr videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts som metod.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga bitrÀdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs bÄde de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga bitrÀdena.Dock behöver det struktureras upp vem det Àr som skall göra vad..

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vÄr produkt. Produkten Àr ett material vars syfte Àr att underlÀtta för pedagoger att komma igÄng med pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt för uppföljning, utvÀrdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vÄrt material kan vi se i vÄr enkÀtundersökning som ger oss svar pÄ bÄde vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehÄll i ett sÄdant material som skulle vara till hjÀlp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svÄrigheter i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling vilket tyder pÄ att ett behov av ett material som underlÀttar arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare mÄlgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn pÄ dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i bÄde rapporten och produkten.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

VĂ„r studie syftar till att ur ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets pĂ„bjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket Ă€r den metod som Uppsala kommun förordar. Studien Ă€r ett försök till att klarlĂ€gga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan pĂ„bjuder utifrĂ„n den reviderade LĂ€roplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi Ă€r upphovsman av och innebĂ€r ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och nĂ€rsamhĂ€llet. Att dokumentera och diskutera Ă€r grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte nĂ„gon mĂ€rkbar skillnad mellan stora och smĂ„ förskolor av de svar vi fĂ„tt in dĂ„ det gĂ€ller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas pĂ„ skilda sĂ€tt.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.

Syfte med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för varför mÄnga pedagoger vÀljer att nischa sin verksamhet och dÄ framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det Àr som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med bÄde pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar pÄ förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda pÄ att det Àr frÀmst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom Àr miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt Àr den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar pÄ barns lÀrande och utveckling istÀllet för omsorgen.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lÀrande tar sig uttryck pÄ de olika förskoleenheterna, framförallt nÀr det gÀller de för Reggio Emiliafilosofin vÀsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frÄgor. Resultaten visar ocksÄ att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion dÀr bara vissa aspekter av lÀrandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken vÀrjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. IstÀllet konstitueras en normerande bild av det önskvÀrda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lÀrandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjÀlp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark sÀrartsdiskurs om kön, som bygger pÄ tvÄ könskategorier, flickor och pojkar, som Àr ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn Àr kompetenta och intelligenta? om de bara fÄr vistas i intelligenta lÀrandemiljöer framstÄr synen pÄ kön som essentialiserande.