Syftet var att i Ystads Kommun, bland samtliga (n=329) elever i skolår nio, undersöka elevers Känsla av sammanhang. Vidare syftade undersökningen till att studera om det fanns några associationer mellan elevernas Kasamnivå och deras betyg i ämnena matematik samt idrott och hälsa. Ett delsyfte var att jämföra elevernas Kasamnivå på de tre undersökta skolorna. Undersökningen skulle också fungera som en del i Ystads Kommuns kvalitetsgranskning. Enkät användes som empirisk insamlingsmetod och det insamlade materialet har bearbetats statistiskt i datorprogrammet Excel.

Detta examensarbete innefattar en kundenkätundersökning i Kalix Kommun där 500 st slumpvis utvalda personer får medverka genom att besvara 47 st frågor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning i Kalix Kommun. En viktig del i en Kommuns trovärdighet gentemot medborgarna är att de får göra sin röst hörd. Ett sätt är att medborgarna får medverka i en kundenkätundersökning där de kan svara på frågor som gäller den tekniska servicen i Kommunen. Med hjälp av denna undersökning kan Kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad Kalixborna anser om Kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophämtningen, och hur de kan vara med och påverka Kommunens tekniska service och på det sättet underlätta för Kalix Kommun till förbättringar inom dessa områden.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps Kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i Kommunen.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå Kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå Kommun.

Oxelösund är en liten Kommun på den Södermanländska kusten. Denna Kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro Kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro Kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.Min frågeställning:Hur bör en Kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp.

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds Kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa Kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Luleå Kommun är en Kommun som växer och har som mål att jämställdhet och mångfald ska ingå i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes Kommunens arbete med rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv om och, i så fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svårt med sitt arbete i dessa frågor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frågor i allmänhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrån intervjusvaren utforma en enkät för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jämställdhet och mångfald var så svårt och att det inte var något som tänktes på särskilt mycket. Det sågs mer som en självklarhet, men det fanns svårigheter så som språk, finna tid till att visa/dela material i ämnet och få det underrepresenterade könet att söka befattningarna.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby Kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby Kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads Kommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystad Kommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid erosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan har haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har i första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativa intervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad Kommun och Lunds Tekniska Högskola. Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligt preciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..

Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns Kommun 2002 med avgränsningen Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av farliga ämnen..

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en Kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att Kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Syftet med detta examensarbete är att förbättra Kommunikationen mellan Mariestads Kommun och företagen i Kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads Kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när Kommunen Kommunicerar med företagen och hur fungerar Kommunikationen mellan Kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads Kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.Resultatet visade att de Kommunikationskanaler som användes mellan Kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, Kommunens hemsida och personliga besökDet visade sig att Kommunikationen mellan Mariestads Kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad Kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad Kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

Växjö Kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen. Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö Kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen. I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de Kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö Kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain.