BakgrundVilken verksamhet som en Kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den Kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en Kommun styrs och hur de bör styras.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges Kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk Kommun.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en Kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från Kommunen..

Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla Kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla Kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla Kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla Kommun jämfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla Kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla Kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat. Tittar man på skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna så är det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förändras beroende på de behov som främst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I fråga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig så är det första steget att se till att samhällsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge Kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge Kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i Kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken.

Övertorneå Kommun har under en längre tid övervägt att införskaffa en dokumentskanner för att effektivisera bygglovshanteringen. I dagsläget kopieras samtliga ritningar och konverteras till overheadmaterial. Dessa overheadbilder har inte den kvalitet som önskas och brister på såväl skalanpassning som upplösning av detaljrikedom. Miljö- och byggnadsförvaltningen önskar att utveckla, modernisera och förbättra kvaliteten på bygglovsritningarna så att dessa kan visas på exempelvis datorer, läsplattor och projektorer. Det finns mängder av skannrar och för att hitta en passande skanner måste en behovsbedömning göras och utifrån den hitta en skanner som uppfyller alla kriterier, såsom prestanda och pris.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö Kommun, mellan de fyra Kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika Kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra Kommunerna skulle kunna användas inom Växjö Kommuns miljömålsarbete.Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en Kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en Kommun har miljömål som omfattar områden där Kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att Kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre Kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås Kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna Kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna Kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.

Den här studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i Järfälla Kommun för att underlätta och strukturera miljöarbetet inom Kommunen. Frågorna som ställs är hur planens införande har förändrat arbetet i Kommunen och om Kommunen är på väg att uppnå de miljömål som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig på en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna Järfälla.Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med miljömålens ansvariga samt analys av Kommundokumentation. Metoden som har använts är grundad teori som innebär att undersökningen inte utgår från redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrån resultatet.Resultatet visar att Järfälla Kommun är på god väg att uppnå uppsatta miljömål och att miljöplanen har lett till positiva förändringar i miljöarbetet. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mål..

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta meddemokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i Kommunensarbete när den nya tekniken implementeras.

Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning väg och anläggning Luleå tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. Beställare av detta projekt är Tekniska kontoret Luleå Kommun och syftet är att förbättra trafikmiljön och säkerheten i området. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i våra 4 olika lösningsförslag.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska Kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom Kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en Kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och Kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med Kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda Kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa Kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och Kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras..