Visitor Centers were first established at various national parks in North America. Most Visitor Centers were built in the ten-year period following 1952. The purpose of the Visitor Centers was to welcome visitors and enhance their experience of the national parks. Today there are Visitor Centers all around the world, connected to different places or attractions. Many of the Visitor Centers that exist today, especially those in the national parks in North America, were built during the information society.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur h?gstadieelever anv?nder sina mo-biltelefoner i vardagen och hur de sj?lva upplever att mobilanv?ndningen p?verkar deras s?mn och skolprestation. Studien genomf?rs mot bakgrund av att mobiltele-fonen blivit en central del av elevers sociala och akademiska liv, samtidigt som dess roll i skolmilj?n ?r omdebatterad. De teoretiska ramarna utg?r fr?n det socio-kulturella perspektivet p? l?rande (Vygotskij, 1978) samt medium theory (Mey-rowitz, 1985), om hur socialisering och gruppidentitet utvecklas.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

The purpose of this study is to examine the Swedish national student organizations attitudes towards school food and the school food debate between 1957-1982. The previous research on the subject maps the historical background and development of the school meal, but lacks a contemporary student perspective from the chosen time period, not least on a deeper and more political level. The theoretical starting points in the study concern organizations and their influence on public authorities as well as student influence. These theoretical frameworks are used to describe the conditions for the currently active national student organizations; Elevf?rbundet and SECO, in the political arena.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.