It?s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But theconstruction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish roadadministration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It?sthe difference between those two construction methods that is the base in our thesis.The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish roadadministrations nor Svevias construction models.

Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteorii en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som skafrakta 12 000 TEU (Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam ochSingapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI (Energy EciencyDesign Index) som ska leda till energieektivisering av sjofarten.Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivitpa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrierkunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarandeett problem.Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyllerkrav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaendeoch fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner borundersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalledhar en felmarignal pa knappt fyra meter.

Sweden's government is dedicated to the goal of having a vehicle fleet that is independent of fossil fuels by 2030. Achieving these goals requires, among other things, new types of fuel that give lower net emissions of carbon dioxide. The present market includes stations offering lowlevel blends of renewable fuels in conventional diesel as well as some stations offering renewable fuels only. The purpose of this study is to survey purchasers? attitudes to the use renewable fuels in roundwood and bioenergy transport in forest- and energy companies. The study was based on qualitative interviews through a combination of face-to-face meetings and telephone interviews with each sample group. The total number of respondents was ten (10), consisting of five (5) from forest companies and five (5) from energy companies. Transport service purchasers were generally positive to renewable fuels and considered these necessary in the future.

Syftet med examensarbetet har varit att studera kol i mindre vattendrag med hjälp av jämviktsmodellering i PHREEQC. Fokus har varit dynamik av löst icke organiskt kol (DIC) samt att förstå hur mycket Koldioxid (CO2) som avges från mindre vattendrag och om den mängden har signifikant inverkan på den globala kolbalansen. Med hjälp av provtagen data från Krycklans avrinningsområde år 2003-2007 och 2009 har modellering av DIC och pCO2 utförts med målet att se förändring både över säsong och nedströms i ytvattensystemet. För att utvärdera modellen har tillhandahållen data över uppmätt pCO2 använts. Målet var att jämföra modellerade och tillhandahållna pCO2-värden för att se hur väl modellen kunde beskriva verkligheten och om den fungerade bättre för någon plats eller under vissa delar av året.

Denna rapport redogör kompressorns beteende i en turboladdare för ett givet arbetsintervall. Med det ökande behovet av lösningar till att sänka Koldioxidutsläppen så har turboladdaren fått fler och nya användningsområden. Från att till en början vara en produkt som används för att öka motoreffekten så bidrar turboladdaren idag till att minska motorerna med bibehållen effekt och på sätt minimera utsläpp av exempelvis Koldioxid.Surge är ett kritiskt tillstånd för turboladdaren som bör undvikas då det oscillerande trycket som uppstår vid surge kan leda till att turboladdaren och motorn skadas. Hur surge-tillståndet förekommer och dess negativa inverkan på turboladdaren beskrivs i denna rapport.Utförandet av arbetet har skett med hjälp av KTH CICERO strömningslabb som drivs av Competence Center for Gas Exchange (CCGEx) som är ett samarbete mellan KTH och näringslivet, strömningslabbet är byggt för att kunna analysera turboladdaren (Garrett GT1752). I denna rapport används strömningslabbet för att få en bättre uppfattning om vad som händer med kompressorn när den arbetar i surge.

Målet med detta projektarbete har varit att utveckla och förbättra denpapperspåse för organsikt avfall som används idag, och på så sättmotivera användare att källsortera i högre grad. Detta är del av deåtgärder i regeringens förslag om ett minskat utsläpp av Koldioxid sompå längre sikt innebär att Sveriges fordonsfotta ska vara helt oberoendeav fossila bränslen. Projektarbetet har till viss del baserats på tidigareförstudier och rapporter, men framför allt på designmetodik i form avanvändarstudier, intervjuer och analyser av dessa uppgifter.Utvärdering av det befntliga systemet för sopsortering har visat att detfnns ett antal problem att lösa. Framför allt förståelse av påsenshandhavande innefattar ett fertal underliggande problem av vilka defesta har lösts. Intervjuer och studiebesök av de olika delarna i kedjanfrån produktion av påsen till användandet av den till sopinsamling haräven gjorts för att få en förståelse för alla inblandade parter.

Växthusgaser som kommer från människans verksamheter är ett miljöproblem som allt mer uppmärksammas. Genom att värmestrålning absorberas av en ökande mängd av Koldioxid, lustgas, metan och andra växthusgaser ökar temperaturen sakta men säkert på jorden. Forskning och utvecklingsarbete pågår bland annat för att åtgärda anestesigasernas påverkan på miljön genom olika insatser som t.ex. återinsamling för rening och destruering. För att studera hantering och destrueringen av anestesigaser på sjukhus undersöktes skriftliga rutiner från landstinget och arbetsmiljöverket.

In a column experiment the effect of three different biochars on nitrous gas emissions, nitrogenretention and water filled pore space (WFPS) were studied in a Swedish sandy soil, classified as aCryopsamment. Ammonium retention was positively correlated, while KCl-extractable ammoniumwas negatively correlated, with the specific area of the biochars. The question was raised whether thenegative correlation between extractable ammonium and biochar specific area reflects the amount ofammonium present in the soil or its extractability from the biochar, and whether methods forextracting soil mineral nitrogen, like KCl-extractions, have to be modified for application on biocharamended soils. There was a tendency of increased nitrate retention and KCl-extractable nitrate withbiochar and KCl-extractable nitrate was positively correlated with the specific area of the biochar. pHwas higher for all biochars compared with control, although the differences were not significant, andWFPS was lowered by biochar addition, significantly in one case.

I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet åtog sig Sverige att sänka sina utsläpp av Koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta åtagande tillåter Kyotoprotokollet användandet av tre flexibla mekanismer varav en är handel med utsläppsrätter. Syftet med denna uppsats är att undersöka de samhällsekonomiska skillnaderna mellan de två teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utsläppsrätter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebär auktionering att samhället kan minska sina kostnader för utsläppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jämfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig även ha en negativ inverkan på kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt på grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovärdig inför framtiden.

SammanfattningÖver hela världen pågår arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmännen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.Lantmännens etanol tillverkas via fermentering av spannmål och processen lämnar efter sig ettantal biprodukter bland annat värme och Koldioxid. Dessa biprodukter kan användas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie är att utreda om Lantmännen har någraförutsättningar att bedriva en lönsam algodling för biobränsleproduktion.Slutsatsen är att det utifrån nuvarande premisser inte finns några förutsättningar förLantmännen att i dagsläget starta en algodling för biobränsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krävs är att skördandet och bearbetningen av biomassan måste bli effektivare.Det är också viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller något annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krävs och det måste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte är fallet idag.

Vi lever i en värld där handeln mellan länder ökat kraftigt och blivit mer global. Avståndensom varor transporteras har blivit allt längre. På grund av förändringarna i världshandeln harefterfrågan på fler och längre transporter skapats. Till följd av detta har den ökande trafikenen allt större negativ inverkan på natur och människa, både globalt och regionalt, genomexempelvis buller och utsläpp av Koldioxid. Idag står lastbilen för den största inverkan avtransportsektorns miljöpåverkan.Studie har haft till syfte att fylla i luckor i forskningen genom att utreda och jämföra EUR-palloch DACA:s plastpall utifrån deras användningscykel.

Många företag bedriver idag en verksamhet som är ohållbar för miljön. Hög konsumtion av kol, olja och naturgaser har ökat utsläppen bland annat av Koldioxid som i sin tur påverkat miljön negativt och ökat växthuseffekten. Samhället är medveten om de konsekvenser som uppstår i samband med den ohållbara tillväxten av företag som förorenar miljön. Det finns olika metoder och verktyg för att få en överblick över företagens arbete med miljön. Ett sätt är att företag upprättar hållbarhetsrapporter som ger intressenter information kring miljö- ekonomiska- och sociala aspekter.Detta leder till vårt syfte, vilket är att öka förståelsen för dem centrala mekanismerna inom hållbarhetsredovisning utifrån hållbarhetsspecialisters perspektiv.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst Koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro attdet bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. Iparkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder detendast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingarfram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar.

BakgrundDen globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständigaekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt ochrepresentativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka denlilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extraväxthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:? Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?? Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpningoch externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå.