The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

I denna rapport genomförs en energikartläggning av Martinskolan i Hökarrängen (Stockholm) med mål att ge åtgärdsförslag för minskad energianvändning, minskade Koldioxidutsläpp samt bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.Energianvändningen kartläggs utifrån platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter från leverantörer av el, vatten och värme. Energianvändningen samt föreslagna energieffektiviseringsåtgärder simuleras i VIP-Energy.År 2013 använde sig Martinskolan av 632 MWh nettovärme samt 188,9 MWh el (normalårs- korrigerade värden). Detta beräknas generera 18,8 ton Koldioxid. Nettovärmeanvändningen är över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvändningen är något lägre.Åtgärder för att minska energianvändningen presenteras i två paket. Paket 1 består av enkla åtgärder med låg investeringskostnad: Justering av tidkanal för två ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av Koldioxid till atmosfären. Utsläpp av Koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat användande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vår motorpark och värma våra hus kommer även ett krav på ökat produktion av utsläppsreducerande (Koldioxid CO2) material så som biobränsle.För att kunna reducera utsläppen krävs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart ämnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbränningssystem de används till optimalt kräver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen är biobränsle, framställt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrån avverkningstillfället tills in- transport till förbränningen har varit kärnan i detta arbete. De två grundfrågorna som har varit själva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem äger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka få reda på svaren på frågorna ovan men även att väcka ett ökat intresse och förståelse kring hanteringen av biobränslet från avverkningstillfället fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning på Internet. Enkäten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkäten utan att skriva ut den.

Det största miljöproblemet i världen idag är de omskrivna klimatförändringarna. Boskapssektorn bidrar till mer utsläpp av växthusgaser än transportssektorn. En ko släpper ut ungefär 100 kilo metan per år som är en tjugo gånger starkare växthusgas än Koldioxid. Detta innebär ungefär lika mycket som en bil som går tusen mil på ett år släpper ut. I Sverige äter vi i genomsnitt 80 kilo kött per person och år.

För att minska utsläppen av Koldioxid har länderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pågå fram till 2007. Genom att systemet är marknadsbaserat så bestäms priset på utsläppsrätter genom utbud och efterfrågan på marknaden. Företag som inte innehar tillräckligt med utsläppsrätter måste således köpa utsläppsrätter av andra företag som säljer utsläppsrätter på marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utsläppsrätter vara av strategisk natur för företag.

Markförstärkning i ett vägbygge kan göras på olika sätt. I detta examensarbete jämför vi två av dessa metoder, nämligen massutskiftningsmetoden och användning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jämföra dessa två metoder togs fram ett excelbaserat räkneverktyg där resultatet av energiförbrukningen fås i kWh och Koldioxidemissioner i ton CO2. Denna jämförelse gjordes för ett specifikt vägprojekt som använde massutskiftningsmetoden för vägunderbyggnaden. Det som ingick i beräkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprängning, transporter och kalkcementpelare.

With increasing energy prices and increased focus on the environment we saw the need for companies to get control over their energy use and their emission of carbon dioxid. An analysis tool that integrates both these areas is, with our knowledge, not available on the market today. Therefore, our project became to develop such a tool.By doing this degree project we would like to clarify that energy consumption and environmental impact are integrated. The less energy consumed by today?s society the smaller the environmental impact will be.

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter.Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning.

The world we live in becomes more globalized as a result of new communication media. Communication occurs over greater distances which leads to increased travel. In the report AR5, by IPCC, it is showed that the human impact of climate change is clear and that something has to be done. Therefore its very important to change the human impact. A part of it is to change the way we travel within the service which leads to the purpose of the thesis.

Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och Koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden Koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur Koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Syftet med denna undersökning har varit att underlätta för företaget Re-Load att presentera sin lastpall som produkt för potentiella kunder. Syftet har också varit att stötta Re-Load till att bli licenserad EUR-pall samt att successivt ersätta befintliga lastpallar och långsiktigt exekvera företagets affärsplan. Målet har varit att undersöka produkten avseende lönsamhet, miljöinverkan och hur den påverkade arbetsmiljön. Under-sökningen har genomförts med ett befintligt flöde där produkten använts och utifrån detta kunde en flödesstudie samt en komparativ produktstudie utföras med en alternativ lastpall. Med data hämtat ur detta flöde utfördes en investeringskalkylering, miljöberäkningar, subjektiva intervjuer samt dokumentation.