"Om luft var en tillgång"
BakgrundDen globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständigaekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt ochrepresentativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka denlilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extraväxthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:? Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?? Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpningoch externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå. Växthuseffekten studeras som ettexempel på externa effekter för resurser som inte redovisas. Syftet med uppsatsen är filosofiskt uttryckt attförsöka uppliva den grundläggande ekonomiska definitionen att hushålla med knappa resurser och belysa denexterna redovisningens roll för resurseffektiviteten i företag. Exempel på arbete med resurseffektivitet av företagoch företagsledare som hittas under arbetets gång belyses. Med utgångspunkt från insamlad referensram, hämtadfrån dagens extern redovisning, naturvetenskap samt framväxande utsläppsreglering, undersöks de hittillsdagsaindirekta ansatserna samt alternativa möjligheter att (ekonomiskt) förvalta resurser, tillgångar som inte redovisasför framtida nytta, med luft och utsläppsreglering som exempel.MetodMetoderna som användes var litteraturstudier, intervjuer samt laborativa koldioxidbalansräkningar. Grunder förredovisning av tillgångar samt regler i extern redovisning som företag tillämpar samt utsläppsreglering studerassamt 10 företag intervjuades varav två av företagen utgör exempel för koldioxidbalansräkning.Resultat och SlutsatserLitteraturdata samt intervjudata från 10 företag varav koldioxidbalansräkning för två företag redovisas. Deviktigaste slutsatserna kan sammanfattas enligt följande. Separationen mellan ägande och verksamhetsutövandesom den dubbla bokföringen möjliggjorde gav förutsättning för tillväxt av verksamheter men skapade ocksådistans mellan handling och konsekvens. Som följd uppstår externa effekter. Planeten jorden bör och måste förreller senare betraktas som en övergripande (ekonomisk) enhet (i extern redovisning) i en global balansräkningför globalt använda resurser. Mått, nyckeltal relaterade till långsiktiga, totala och möjliga omsättningsbalanserskulle kunna inkorporeras i extern redovisning. Med i bästa fall gissade men oftast inga eller konfronteradeuppgifter om totala resurskapaciteter utnyttjas resurser idag långt utöver de långsiktiga tillgångarna i planetenjordens balansräkning med en skuldsättning som överskrider tillgångarna. En enkel modellmässigkoldioxidbalansräkning indikerar att resurseffektiviteten idag borde öka 20-100 gånger. Om modellen medbalansräkning och nycketal antas pekar den på en övertrassering av skuldkontot för koldioxid med 20-100gånger jämfört med tillgänglig balans på tillgångssidan, kapacitet hos atmosfären, biosfären, hydrosfären attomsätta den koldioxid som släpps ut under redovisningsperioden. Med tanke på koldioxidens och andraväxthusgasers långsamma omsättningshastighet borde en kontroll av kreditvärdigheten ha gjorts redan efter(före) andra världskriget.