Sökresultat:
216 Uppsatser om Koldioxid - Sida 6 av 15
Gas som bedövningsmetod vid slakt av slaktkyckling :
Electrical stunning is the method that has been used in Sweden to stun broilers prior to slaughter. However, for reasons of animal welfare and meat quality, research has been made in the EU to develop new stunning methods. Gas stunning is now regarded as the best alternative. In this study literature has been reviewed with focus on different gas stunning systems and observations have been made at two different slaughterhouses regarding animal welfare before, during and directly after stunning. At one slaughter plant carbondioxide was used in a two-stage system where the birds were standing on a conveyer belt during the stunning procedure.
Bensinskattens regionala fördelningseffekter: en studie av
Piteå och Lidingö kommuner
I den pågående miljödebatten i Sverige har Koldioxidutsläpp och dess miljöpåverkan kommit alltmer i fokus och förbränning av fossila bränslen i ex bensin är en av de största utsläppskällorna. Ett sätt att begränsa utsläppen av Koldioxid är att belägga bensinkonsumtion med en skatt. En faktor som bör tas i beaktande vid beskattning är vilka välfärdsförluster som kommer att orsakas av skatten. Denna uppsats undersöker huruvida det kan ha uppstått skillnader i välfärdsförlust i Lidingö och Piteå kommuner som följd av en skatteökning på bensin under perioden 1995-2001. Denna skillnad i välfärdsförlust definieras som hur hårt skatten kan slå ekonomiskt i respektive kommun.
Högfrekventa tryckvariationer under de senaste århundradena
Long time-series of pressure measurements often have high quality because the early instrumentsare more or less the same as the modern ones. A time-series from Lund consisting of three dailymeasurements from 1780-1997 has been homogenised and is therefore suitable for analysingpossible influences of the enhanced greenhouse effect. According to a two-layer model of theatmosphere one finds a shift in the frequency of baroclinic instability due to an increasedtemperature gradient caused by the increasing CO2. Baroclinic instability over the Atlantic Oceanis the main cause for frontal zone production, causing cyclonic activity over the southern part ofScandinavia. Changes to the baroclinic instability would therefore be traceable in the time seriesfrom Lund.
Effekten av internetlevererad medkänslafokuserad behandling vid långvarig smärta och samtidig emotionell problematik
De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för Koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan Koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.
Socialt stöd till unga på webben - kan en frivilligorganisations chatt för ungdomar beskrivas som socialt stöd?
De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för Koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan Koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.
INOMHUSMILJÖ I SMÅHUSMED FTX-VENTILATION : EN LITTERATURSTUDIE MED ENKÄTUNDERSÖKNINGAR OCHMÄTNINGAR
This master thesis was initiated with the aim to answer at what level of installed capacity of wind power in the northern parts of Sweden it would be beneficial to improve the transmission capacity from the northern Sweden. During the process of this work the aim has changed to try and create a model that can be used to analyze how well the hydro power installed in the northern Sweden can even out the quick changes in wind power production.To create a good model of all hydro power in northern Sweden is a very large job, unfortunately too large for a master thesis. This report therefore ends with an extensive analysis of the simplifications that have been made and their effects as well as a list of the future work that has to be done.The model that has been created have shown to be effective and produce good results. The conclusions that can be made is that the northern Swedish hydro power have very good possibilities to balance the wind power production. Only a few cases where water have been spilled even though there has been some free capacity has been discovered.
Nybyggnation eller ombyggnation, vilket alternativ genererar minst växthusgaser? : Fallstudie för ett mindre hyresradhus i Gävle
Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av Koldioxid och andra växthusgasers värde iKoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år.
Energieffektiviseringar för energi- och miljöcertifiering av Smaland Airport AB
Målet är att identifiera och ge fullständiga åtgärdsförslag på energieffektiviseringar för att minskaenergianvändningen med 25 % och därmed uppnå kraven för Green Building. De fullständigaåtgärdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hälsoaspekter.För att uppnå syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvägagångssätt använts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjälp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartläggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgår till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmål med en sänkt energianvändning på 20 % fram till och med 2020från 2008 års nivå. För att uppnå denna besparing krävs investeringar på 2,78 Mkr.
Material- och energiåtervinning av kuvert : Scenarioanalys
Material- och energiåtervinning är två sätt att ta hand om avfall. Materialåtervinning av papper är generellt det sätt som ger upphov till lägst ackumulerade utsläpp av Koldioxid. Kuvert är en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialåtervinnas i och med att kuvert innehåller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som används mot materialåtervinning av kuvert är att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper från returpapper. På den svenska marknaden finns det kuvert som, när de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nämligen svanenmärkta kuvert.
Transient kallstartssimulering i GT-POWER
Etanol är ett intressant bränsle för framtida motorer där låga emissioner och bränsleförbrukning blir allt mer relevant. Etanol är både förnyelsebart och har intressanta förbränningsegenskaper med ett högt oktantal och snabb förbränning. Användning av förnyelsebara bränslen reducerar utsläppen av Koldioxid samt medför att vi inte längre behöver förlita oss på de fossila oljedepåerna.En egenskap hos etanol är att bränslet kräver mycket värme för att förångas. Det medför att kallstarter blir ett problem då det är svårt att få bränslet att förångas och antändas då motorn är kall. Kallstartsförsök har gjorts på en direktinsprutad encylindrig motor med skiktad förbränning.
Koldioxidbesparing Bastuträsk godsterminal
Detta examensarbete handlar om Koldioxidbesparing för en godsterminal belägen i Bastuträsk i Västerbottens inland. Terminalen är relativt ny och transporterar i dagsläget massaved med destination Piteå med tre avgångar i veckan. Terminalen kan i framtiden komma att hantera flis och ytterligare massaveds transporter till andra destinationer.Rapporten tar upp beräkningsstegen som används vid beräkning av Koldioxidutsläpp i detta fall samt beräkning av energiåtgång. Metoden som används är NTMs vilket står för nätverket för transporter och miljö. De metoder som NTM i sin tur använder är Ecotransit och Artemis.
Energideklaration för John Mattson Fastighets AB : Energibesparing med bibehållen kundkvalitet
Lagen om energideklaration började gälla den 1 oktober 2006 och grundar sig på ett EG direktiv som syftar på att energieffektivisera våra byggnader. Byggnader i Sverige står för cirka 40 procent av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område.Målet med energieffektiviseringen är att skapa möjligheter för en hållbar samhällsutveckling, trygga vår energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete är att hjälpa John Mattson Fastighets AB att uträtta en energideklaration för fastighetsbeståndet ute på Lidingö. Målet är att komma fram till energibesparingsåtgärder som är kostnadseffektiva och värna om kundkvalitén. När man sedan genomför åtgärderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgästerna får en bättre boendemiljö samt bidrar till ett hållbart samhälle.Det visar sig att två kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbeståndet med ungefär 15 % som inte kräver några större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden är låg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jämför med andra besparingsförslag.
Rättsliga förutsättningarna för järnvägsprojekt inom områden av betydelse för rennäringen
En förutsättning för god miljö är att transportsystemet anpassas efter de krav som finns för en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturmiljön skyddas mot skador. Transportsektorns största problem är utsläppen av Koldioxid. En järnväg som är effektiv och konkurrenskraftig möjliggör en förflyttning av andra transporter till järnvägssyste-met. Innebörden av detta är att Koldioxidutsläppen från transportsektorn sammantaget minskar ur både nationellt och globalt perspektiv. Ett minskat utsläpp från transportsek-torn bör värderas mot markanspråket, barriäreffekter, resursanvändning, fragmentering samt buller- och vibrationsstörningar.
Bilpoolen en väg ur det bilberoende samhället - En kvalitativ studie i sju bilpoolsmedlemmars upplevda mobilitet samt förhållande till bilen som status symbol
I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut Koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.
Mikroalger för hållbar energiproduktion - Chlorella vulgaris i en kretsloppsanpassad alg-biogasprocess
Odling av mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och Koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet.