Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Bakgrunden till studien Àr de förÀndringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört frÄn och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsomrÄden stÀnger ner sin tillverkning frÄn fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer pÄ SMT inför rekryteringen av semesterersÀttare Är 2007. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört Ätta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, sÄsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat pÄ svÄrigheter i kommunikation och samverkan som vi frÀmst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, dÄ kontaktmannen bÄde har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anstÀllda inom Halmstads kommun anvÀnder sig av visionen ? Halmstad 2020 och vÀrdegrunderna den vilar pÄ i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om kommunikation, vÀrdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört tvÄ informantintervjuer, samt tio intervjuer inom tvÄ olika förvaltningar i kommunen. Vi har Àven tagit del av olika dokument som har legat till grund för vÄr studie.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror pÄ bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada. HÀlso- och sjukvÄrdÀr en riskfylld verksamhet och att anvÀnda checklistor och trÀna teamarbete ger ensÀkrare vÄrd och bÀttre kommunikation. MÄnga organisationer och myndigheterföresprÄkar nu SBAR, vilket stÄr för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstÄnd ochRekommendation, som ett effektivt och sÀkert kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlÀgga vilken evidens och vilka effekter SBAR har pÄpatientsÀkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbÀttrad kommunikation genom bÀttre struktur, rÀtt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlÀmningar.

IT-system i de flesta organisationer bestÄr ofta av en stor mÀngd olika applikationer som Àr utvecklade under Ären med varierad teknik pÄ olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanÀtverk, med den information och teknik som passade för ÀndamÄlet dÄ de utvecklades. Med allt snabbare förÀndringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten anvÀnds i allt större omfattning nÄgon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. DÄ applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras pÄ en-till-mÄnga, vilket skapar förutsÀttningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur produktkatalogens utformning kan pÄverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda pÄ vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser sÄledes att ge ett bidrag till kunskapsmÀngden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrÄn teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell sÀljprocess. UtifrÄn denna referensram har metoden för insamlandet av data faststÀllts.

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera den pÄverkan som olika typer av mÄl har pÄ inre motivation för studenter. Hypotesen Àr att försökspersoner i genomsnitt erhÄller högre inre motivation för en uppgift med inlÀrningsmÄl Àn för en identisk uppgift med resultatmÄl. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner dÀr15utförde uppgiften med inlÀrningsmÄl och 15 med resultatmÄl. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mÀttes deras inre motivation för uppgiften med hjÀlp av en enkÀt.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt för organisationer att utvecklas och förÀndras för att delta i samhÀllets utveckling. Vid en förÀndring Àr det viktigt för ledningen att anvÀnda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnÄ en framgÄngsrik förÀndring.Syfte: Studiens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en empirisk studie, avseende anstÀlldas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anstÀllda vid ett förÀndringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförÀndring.Metod: Den metod som anvÀnts i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av intervjuer av anstÀllda som har varit med om olika förÀndringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgÄngen visar resultaten att en organisationsförÀndring medför olika reaktioner, bÄde positiva och negativa, hos de anstÀllda. Studiens resultat visar Àven att det Àr viktigt att anvÀnda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förÀndringsprocessen. Med hjÀlp av denna strategi kan de anstÀlldas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstÀrkas. Vidare framgÄr det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förÀndringsarbetet blir.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld i en parrelation kan fÄ styrka och en chans till lÀkande genom kommunikation pÄ Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta stÀller jag i relation till socialtjÀnsten och vÀlfÀrdssystemet dÀr jag undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de fÄr av samhÀllet.I uppsatsen lÀgger jag relationen mellan den hjÀlpsökande kvinnan och socialtjÀnsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus pÄ berÀttandets dynamiska och eventuellt lÀkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..