Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Det som Àr vackert Àr Àven njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem nÀr det betraktas som en fast enhet och nÀr grÀnsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan bÄde direkt och indirekt pÄverka en mÀnniskas sjÀlvbild samt hur mÀnniskor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns nÄgon skillnad i detta beroende pÄ individens livsstil och omgivning. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid LuleÄ tekniska universitet och genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. VÄra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra mÀnniskor vÀrlden över bara vÀxer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube Àr saker som redan Àr ett moment i vardagen för mÄnga. Och ses inte som nÄgot konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vÄr egna kommunikativa kultur utifrÄn de behov vi har.

SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapaförstÄelse för hur klÀdkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmÀrksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete pÄderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhÀllet, meden önskan att skapa trovÀrdighet och fÄ förtroende frÄnsina intressenter Àr detta ett sÀtt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt pÄhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Studiens syfte Àr att undersöka de yngsta barnens demokratiska rÀttigheter och deras rÀtt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet Àr Àven att studera vilka faktorer som kan inverka pÄ detta. ForskningsfrÄgorna Àr stÀllda utifrÄn dessa syften och handlar Àven om lÀrarens syn pÄ delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lÀrare och barn utifrÄn delaktighet och inflytande..

Enligt litteraturen Ă€r kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vĂ„rdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar pĂ„ kommunikationen samt jĂ€mföra resultatet frĂ„n denna studie med en tidigare av författarna. DĂ€rför har följande frĂ„gestĂ€llningar valts: 1) Hur kommunicerar vĂ„rdgivarna med varandra vid förflyttning av vĂ„rdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kommunikationsmönstret mellan tvĂ„ erfarna vĂ„rdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vĂ„rdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

Bakgrund: Varje Är drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nÀstan en tredjedel av dem fÄr afasi. Afasi innebÀr en förlust eller försÀmring av sprÄksystemet som förekommer efter en hjÀrnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstÄnd som en förlust av sin autonomi vilket pÄverkar livskvaliteten negativt. Att vÄrda nÄgon som drabbats av afasi stÀller sÀrskilda krav pÄ sjuksköterskan, bÄde för att hitta nya vÀgar till kommunikation och för att kunna ge en sÄ god vÄrd som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva komponenter som kan pÄverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa artiklar, publicerade mellan Ären 2000- 2012, ingÄr. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak pÄverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begrÀnsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak fÄr se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen pÄ sociala medier, i affÀrer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och pÄverkas av sociala, interna och externa pÄtryckningar. Genom vÄra tvÄ fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och dÀr av kunnat klarlÀgga flera svar till hur olika typer av exponering pÄverkar ungdomars attityder till tobak..

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolÄr fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen frÄga i grupp, genom att uppmÀrksamma och göra en granskning av innehÄllet i kommunikationen. I arbetet anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes enkÀt för att ta del av elevernas attityder till grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om sjÀlva uppgiften. Vidare visade resultatet Àven pÄ vilka sÀtt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kommunikationsarbetets förutsÀttningar i organisationen LuleÄ kommun och att ta reda pÄ vilka problem som rÄder. UtgÄngspunkten Àr fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka omrÄden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag pÄ vilka förbÀttringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stÀrks.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundlÀggande betydelse för allt omvÄrdnadsarbete med patienter, men blir Ànnu viktigare nÀr det rör mÀnniskor som vÄrdas palliativt. VÄrdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna pÄ patienten och tyda patientens individuella sÀtt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vÄrd. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, dÀr alla valda innehöll omrÄdet kommunikation.