Sök:

Sökresultat:

822 Uppsatser om Kliniska bibliotekarier - Sida 51 av 55

Dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi ur ett patientperspektiv

Introduktion Till yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är de flesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skall få gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.

Kommunikation ? en del av sjuksköterskans vardag

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus

Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas.

Smärta vid spiralinsättning hos kvinnor som inte har varit gravida

Spiralanvändning tycks öka i yngre åldersgrupper och hormonspiral föreslås allt oftare till kvinnor sominte har varit gravida (nollgravida). Den kliniska erfarenheten av spiralinsättning i denna grupp ärbegränsad och det saknas vetenskapligt underlag avseende behov av och vilken typ av premedicineringsom är adekvat. Syftet med denna studie var att utvärdera smärtupplevelsen vid spiralinsättning hosnollgravida i förhållande till given premedicinering samt att utvärdera vilken premedicinering som gavbäst effekt vid spiralinsättning hos nollgravida kvinnor. Metoden var en kvantitativ och deskriptivobservations- och tvärsnittstudie. Denna utfördes som ett led i vårdutveckling inom primärvården i SödraBohuslän.

Det är ju samma barn och ungdomar vi arbetar med ? En intervjustudie om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek på Gotland

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Om en berättarlåda i Robertsfors kommun. : En kvalitativ utvärdering av en berättarlådas syfte och potential i årskurs 1 språkundervisning

Från och med november 2013 finns det en beättarlåda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lärare i årskurs 1 har möjlighet att låna och använda i undervisningen. I den här uppsatsen undersöks berättarlådans syfte, förväntade effekter på elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berättarlådans innehåll och användningsområde. Vidare diskuteras berättarlådans potential som länk mellan de två yrkesgrupperna lärare och bibliotekarier. Detta eftersom det är ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lärare och elever som avsedda användare. Elevernas inflytande på lådans utformning har en något margniell men lika viktig del i utvärderingen.

?olika men lika, nu och då ? kan det förankra och bygga broar, här och nu...?

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

MIG ?Det är inga konstigheter?- Ett systematiskt arbetssätt som utvecklar tvärprofessionellt samarbete

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Tyreoideastimulerande hormon (TSH) hos katt : preliminära normalvärden samt kliniska användningsområden

Kattens vanligaste endokrina sjukdom är hypertyreoidism. Hypotyreoidism i sin primära form är å andra sidan mycket ovanligt och hos katt förekommer hypotyreoidism främst som en iatrogen sjukdom till följd av överbehandling av hypertyreoidism. Tyreoideastimulerande hormon (TSH) är ett hormon som har stor roll i regleringen av tyreoideas aktivitet och styrs via negativ feedback.Ett syfte med denna studie var att fastställa preliminära referensvärden för TSH hos katt med kemiluminisent immunometrisk analys (canine TSH, Immulite 2000). Blodprov togs på 52 kliniskt friska katter i åldrarna 1-13 år för analys av TSH och tT4. Det preliminära referensintervallet för TSH på katt fastställdes till < 30 mU/L, vilket motsvarar < 0,28 ng/mL.

Hur påverkar olika NSAIDs antihypertensiva läkemedel?

Det finns många läkemedel som höjer blodtrycket eller interagerar med antihypertensiva läkemedel vilket motverkar en blodtryckssänkning. Den vanligaste interaktionen är en försämring av de antihypertensiva läkemedlens effekt på grund av intag av non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs (7). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka besvara:Hur påverkas olika grupper av antihypertensiva läkemedel? Hur påverkar traditionella NSAID preparat respektive COX-2 hämmare effekten av antihypertensiva läkemedel? Hur allvarliga är interaktionerna? Vilken dos behövs för att en interaktion mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel ska uppstå? Vilka typer av patienter utgör riskgrupper?Nio randomiserade kontrollerade kliniska studier inkluderades i detta examensarbete. Studierna undersökte sju olika NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, sulindac, celecoxib och rofecoxib, och representerade flertalet olika typer av antihypertensiva läkemedelsbehandlingar.

En kartläggning av sömnproblem i en petrokemisk processindustri

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering : en enkätundersökning

Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse.

Dödsorsaker och överlevnad hos svenska katter diagnosticerade med hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är kattens vanligaste hjärtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva länge men ett ansenligt antal drabbas av hjärtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vänster kammare. Etiologin för sjukdomen är inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Kliniskt är HCM en uteslutningsdiagnos som ställs vid en ultraljudsundersökning av hjärtat då andra orsaker till hjärtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska värde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjärtsvikt vid diagnostillfället inkluderades i studien.

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Påverkar smärta toleransutvecklingen vid opioidbehandling?

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

<- Föregående sida 51 Nästa sida ->