?olika men lika, nu och då ? kan det förankra och bygga broar, här och nu...?
Teacher EducationBibliotekarierSkönlitteraturBilderStereotyperDiskursanalysLitteratursociologiPatientupplevelserObotlig cancerDödenSjälvbiografiKvalitativa studierHomosexualGayLesbianNurse-patient relationshipAttitudeExperiencesEncountersHiv/aidsOmvårdnadPatientperspektivUpplevelseVårdrelationKvalitetMöteEkonomisk och social historiaKinaBilindustriPeugeotJoint VentureVWSAICSVWGAMGPACFatigueColorectal cancerInterventionPerceptionExerciseOmvårdnadPankreatikoduodenektomiLivskvalitet och hälsaNationalekonomiEkonometri,
ekonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk
politikExternaliteteröverviktFettskattGenusGenerationPraktisk hjälpSverigeåtagandenFysisk aktivitetKoncentrationsförmågaBibliometriCociteringsanalysCiteringsanalysSocialpsykologiVetenskaplig kommunikationInformationssystemInformationsarkitekturInteraktionInformationssökningStatistikOperationsanalysProgrammeringAktuariematematikTidsserieanalysTransferfunktionsmodellStrokePartiklarNationalekonomiEkonometri,
ekonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk
politikExportDutch DiseaseThailandTourismReal exchange rateInternational competitivenessValfrihetStudenterIdentitetIndividualisering.AsexualitetDiskursanalysFoucaultQueer teori
Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet
vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.
Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika
ursprung att finna en förankring i sin närmiljö?
Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på
olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika?
Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda
punkterna?
metod:
Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit
i verksamheterna.
huvudresultat:
Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan
Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av
förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur
människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika
platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat
av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det
gäller kontakter och resor.
Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har
sina rötter på plasten eller ej.
Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och
?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.
Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det
funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för
omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras
hembygd.
För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö.